Vinter- och halkkörning

Innehåll

Vinterkörning

Fördelen med riktig vinterkörning, alltså när det är riktigt kallt, snöar eller ligger snö och is på vägen, är att man då vet att det är halt och kan anpassa sin körning efter det. Men även om du vet att det är halt så kan vinterkörning fortfarande vara riskfylld och mycket svår.

Det absolut viktigaste när det är halt är att inte köra för fort. Om du kör för fort när det är halt så kommer du förr eller senare att hamna i en situation där det är omöjligt att undvika en olycka.


När det ser ut så här vet man att det är halt på vägen

Is på vägen innebär alltid halka, men även snö kan på olika sätt försvåra körningen och öka riskerna.

Polerad snö

Glashal polerad snö kan förekomma på alla platser där många fordon startar och stannar. Polerad snö är väldigt vanligt i vältrafikerade korsningar eftersom snön där smälter, poleras, packas ihop och sedan fryser igen varje gång ett fordon stannar i korsningen och sedan kör vidare.


På alla platser där många fordon startar och stannar så är risken stor att snön poleras och blir hal

Spår av barmark

När det har snöat så finns det ofta spår av barmark på vägen som bildats av all trafik. För det mesta så är väggreppet där bättre än i snön, men tänk på att vägen ändå kan vara hal och att det bara någon decimeter åt både höger och vänster är snö och garanterat sämre väggrepp. Kör därför inte för fort i spåren.

Snösträngar

Snösträngar kan förekomma på eller vid sidan av vägbanan långt efter att det har slutat snöa och blivit varmare. Risken för sladd är mycket stor på och kring dessa. Snösträngar är speciellt viktiga att ta hänsyn till när du planerar att köra om ett annat fordon.

Snörök

När det är väldigt kallt ute och snöar, eller när det precis har snöat, så kan andra fordon dra upp snö från vägen, precis som damm, så att snörök bildas. När det är snörök så blir sikten ofta kraftigt nedsatt. Snörök kan förekomma var som helst men är vanligare i norra Sverige.

Det är väldigt viktigt att du kör försiktigt och håller ett ordentligt avstånd till framförvarande fordon när sikten är nedsatt på grund av snörök (eller något annat).


Snörök och snödrev kan göra siktsträckan oerhört kort

Snödrev

Snödrev är i princip samma sak som snörök men orsakas av kraftig vind och är vanligare i södra Sverige.

Plogade vägar

När det är riktigt mycket snö på vägen är det väldigt svårt att se vägmarkeringarna, då får du förlita dig på plogningen. 

När vägen är plogad ska du tänka på att plogbilen kan ha plogat ett område som är bredare än körbanan. För att inte riskera att hamna utanför körbanans kant, med en sladd eller avåkning som följd, är det viktigt att inte köra för nära plogpinnarna - de är nämligen nedsatta i vägens stödkant, precis innan diket börjar.


Plogpinnarna längs vägen visar ungefär var diket börjar

Körteknik vid halt väglag

När vägbanan är hal så är det viktigt att du anpassar din hastighet efter vägens utseende och trafiken på vägen. Om vägen är kurvig ska du sänka hastigheten i god tid före kurvor och om du har fordon framför dig måste du hålla ett lämpligt avstånd framåt.

Är det riktigt halt ska du försöka att styra med små rattrörelser för att undvika att få sladd. När du gasar ska du göra det försiktigt, med väldigt lätt fot på gasen.

Vid halt väglag ska du försöka köra på en så hög växel som möjligt. Det beror på att friktionen mellan vägbanan och däcken är låg när vägen är hal vilket leder till att bilen slirar om du gasar för mycket. Om du kör på en hög växel så är det lättare att behålla väggreppet och undvika att bilen slirar.


Kör på en så hög växel som möjligt när vägbanan är hal

Om din bil bara slirar på ettans växel när du försöker starta från stillastående så kan du pröva att starta på tvåans växel istället. Om det ändå inte går så kan du pröva att backa lite innan du startar, däcken får ofta bättre fäste då.

Om du behöver sänka hastigheten i en brant nedförsbacke är det dock bättre att köra på en lägre växel eftersom du då kan utnyttja motorbromsen, vilket minskar risken att hjulen låser sig.


När du kör ned för backar som denna så ska du utnyttja motorbromsen

Bromsteknik vid halt väglag

När vägbanan är hal är det viktigt att sänka hastigheten i god tid innan kurvor, avfarter, korsningar och liknande. Om du börjar bromsa för sent riskerar du att köra av vägen eller orsaka en olycka.

Om din bil inte är utrustad med ABS-bromsar så ska du pumpbromsa genom att bromsa, släppa bromsen och sedan bromsa igen. Det minskar nämligen risken att hjulen låser sig.

Om din bil är utrustad med ABS-bromsar så ska du däremot inte pumpbromsa, utan istället trampa bestämt på bromsen så sköter tekniken pumpbromsningen automatiskt. Med ABS-bromsar låser sig inte hjulen när du bromsar vilket innebär att du kan fortsätta styra även när du bromsar hårt.

Ha dock inte övertro på tekniken - ABS-bromsar kan i bästa fall hjälpa dig att klara en farlig situation, men det är absolut inte säkert.

Bromssträckor på is

Något förenklat kan man säga att bromssträckan på isigt underlag blir ungefär 2-3 gånger längre med dubbdäck och 3-4 gånger längre med odubbade vinterdäck jämfört med bromssträckan på torr asfalt med sommardäck.

Observera att detta gäller i en bil med bra däck och bromsar. På en glashal väg i en bil med slitna däck och dåliga bromsar så kan bromssträckan bli många, många gånger längre.

Du behöver inte kunna räkna ut bromssträckorna på is för att klara teoriprovet. Men för din egen säkerhets skull så måste du veta att bromssträckorna på isigt underlag alltid blir väldigt långa.


Bromssträckan på is blir många gånger längre än på torr asfalt

Svarta halkan

De flesta kör lugnt och försiktigt när det kallt och snöar eller ligger snö och is på vägen eftersom man då direkt ser och förstår att det är halt.

Det mest förrädiska vinterväglaget uppstår när det klarnar upp efter regn eller dimma och det är någon plusgrad ute - det är då den så kallade svarta halkan kan slå till. Den syns inte och den kommer blixtsnabbt när fukt på vägbanan fryser till is - det sker oftast på vintern men det kan även ske på våren och hösten.

Eftersom vägbanans temperatur oftast är betydligt kallare än utomhustemperaturen så måste du räkna med att det är halt så fort termometern visar +4 °C eller kallare.

I vissa, men inte i alla, bilar tänds då symbolen av en snöflinga på instrumentpanelen.


Halkrisk

Risk för svarta halkan är extra stor vid/på:

Vinterutrustning

Om du blir överraskad av ett plötsligt snöoväder, kör i diket eller får motorstopp och blir ståendes i kylan så gäller det att vara förberedd. Därför bör du alltid ha följande utrustning i bilen när du kör under vintertid:


Ha alltid ordentlig vinterutrustning i bilen under årets kalla månader

Vinterdäck

Det är krav på att använda vinterdäck eller likvärdig utrustning mellan 1 december och 31 mars om det råder vinterväglag.

Vinterväglag anses råda när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Tänk på att även vägrenen räknas till vägen. Vid en eventuell fordonskontroll så är det polisen som avgör om det råder vinterväglag på platsen.

Lagen om vinterdäck

Det är alltså tillåtet att köra med odubbade vinterdäck året runt (men det rekommenderas inte) och med dubbade vinterdäck, oavsett datum, om vinterväglag råder eller förväntas. Men du får givetvis inte köra med dubbdäck på gator där det råder dubbdäcksförbud.

Vinterdäck ska vara märkta med M+S (Mud and Snow) och ha ett mönsterdjup på minst 3 millimeter. Men för bästa väggrepp bör du byta till nya däck redan när mönsterdjupet har slitits ner till 4-5 millimeter.


Vinterdäck måste ha ett mönsterdjup på minst 3 millimeter

Du får själv välja om vinterdäcken ska vara dubbade eller odubbade (så kallade friktionsdäck), men du får inte blanda - alla däck måste vara antingen dubbade eller odubbade.

Dubbdäck ger bättre väggrepp och kortare bromssträcka på isigt underlag men kan resultera i en längre bromssträcka på barmark. Om du tvingas panikbromsa på isigt underlag i 50 km/h så blir bromssträckan ungefär 40 meter med dubbdäck och 50-60 meter med odubbade vinterdäck. På snö är dubbdäck och odubbade vinterdäck ungefär lika effektiva.


Ståldubbarna på dubbdäck ger bästa möjliga väggrepp på isigt underlag, men gör att bromssträckan på barmark kan bli längre än med odubbade vinterdäck

På torr och solvarm asfalt blir bromssträckan mycket längre med både dubbade- och odubbade vinterdäck än med sommardäck. I olycksstatistiken kan man se att förare som har kört med odubbade vinterdäck är överrepresenterade vid dödsolyckor då det råder sommarväglag.

Läs mer om bilens däck

Halka på våren, sommaren och hösten

Risken för halka är självklart som störst under vintern, men du måste vara medveten om att det av olika anledningar kan vara halt på vägen året om.

Plötsliga temperatursvängningar, dimma, blöta löv och vattensamlingar är bara några exempel på sådant som kan leda till halka trots att det är långt ifrån vinterväglag.

Våren

Under våren kan det ibland bli så kallt att regn och smältvatten fryser till is under kvällen och natten. Risken för denna så kallade fläckvisa halka är speciellt stor i skuggiga partier och på broar och viadukter. Halkrisken är stor även på broar och viadukter som inte är nära öppet vatten eftersom de kyls både under- och ovanifrån.


Broar och viadukter kyls både under- och ovanifrån och kan därför vara väldigt hala

Även så kallad frosthalka kan bildas på snöfria vägar under våren då luftens fukt fryser på vägbanan. Frosthalka är vanligast i gryningen och tidigt på morgonen efter en kall och klar natt. Även dimma kan orsaka frosthalka.

Var extra uppmärksam på halka vid plötsliga temperatursvängningar och efter kalla kvällar och nätter.

Sommaren

Det kan vara halt på sommaren både när solen skiner och i samband med regn.

När det är riktigt varmt och soligt så kan tjära tränga upp ur asfalten vilket gör vägen hal.

När det regnar efter en tids värmebölja så kan det bildas en hal hinna på vägen som består av damm, avgaser, oljerester och däckavlagringar. Gatsten kan bli extremt hal av denna anledning. Väggreppet är som sämst i början av regnskuren eftersom den hala hinnan hela tiden tunnas ut och sköljs bort av regnet.

Helt nylagd asfalt kan också bli extremt hal i samband med regn och stark värme.

Hösten

På hösten kan fallna löv eller jord och lera från jordbruksmaskiner orsaka halka i samband med regn. Precis som på våren kan även fläckvis halka och frosthalka orsakas av plötsliga temperatursvängningar och efter kalla kvällar och nätter.


Blöta löv kan utgöra en halkrisk

Vattenplaning

Risken för vattenplaning finns året om eftersom vattensamlingar kan finnas på vägen året om. Vattenplaning är när ett fordon kör så fort genom en vattensamling att det uppstår en vattenfilm mellan fordonets däck och vägbanan som gör att fordonets väggrepp försvinner helt.

Läs mer om vattenplaning

Undvik sladd

När det är risk för halka ska du alltid tänka på att i första hand undvika att hamna i en farlig situation. Om du har en övertro på din bil och dina tekniska körfärdigheter så kommer du förr eller senare att hamna i en situation där det är omöjligt att undvika en olycka.

Detta gäller naturligtvis även när det inte är halt.


En sladd kan vara omöjlig att häva i tid och kan få förödande konsekvenser

Om din bil har ABS-bromsar minskar risken att en sladd inträffar och om din bil har ett antisladdsystem så får du hjälp att hantera sladden. Men du ska aldrig tro att du kan köra fortare eller med mindre säkerhetsmarginaler bara för att din bil är utrustad med ABS-bromsar och antisladdsystem.

Risken att du får sladd finns alltid om det är halt på vägen - speciellt om du kör fort - oavsett hur bra du, din bil och bilens däck är. Anpassa därför alltid din körning, din hastighet och avståndet till framförvarande fordon efter sikt, väglag och övriga trafikförhållanden.


Om du kör för fort så kan en hal väg göra att du helt tappar kontrollen över din bil, även när det är ett par plusgrader

Som en del av din körkortsutbildning kommer du att genomföra en obligatorisk riskutbildning i två delar. Syftet med den andra delen är att du ska lära dig hur du undviker att hamna i svåra och farliga situationer samt att få dig att förstå hur till exempel hastigheten påverkar dina möjligheter att klara sådana situationer.

Halkkörning med släpfordon

När du kör med tillkopplat släp och bromsar så finns det en risk att bilen bromsas bättre än släpet. Risken är extra stor vid halt väglag - speciellt i nedförsbackar och i kurvor.

Om detta händer så kan släpets bakända i värsta fall kana åt sidan så att fordonskombinationen (bilen+släpet) viker sig som en fällkniv. Detta kallas för fällknivsverkan och är en mycket farlig situation eftersom hela fordonskombinationen blir okontrollerbar.


Risken för fällknivsverkan är extra stor vid halt väglag

Det bästa sättet att minimera risken för fällknivsverkan är att köra så lugnt och försiktigt att du kan stanna utan att behöva bromsa så pass kraftigt att fordonskombinationen kan vika sig.

Vinterdäck på släpfordon

När det är krav på vinterdäck och vinterväglag råder så gäller följande regler för bilar med tillkopplat släp:

Det är lagligt att:

Det är förbjudet att:

När det är krav på vinterdäck så måste släpet alltså ha lika bra eller bättre däck än bilen.