Vid en olycka

Innehåll

När ska man kontakta polisen?

Du måste alltid kontakta polisen i samband med en trafikolycka om:

* Du kan även kontakta den som har satt upp och underhåller anordningen (istället för att kontakta polisen).


Om du har varit inblandad i en trafikolycka där någon har skadats allvarligt så måste du alltid kontakta polisen

Om du anser att en annan förare har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafiken eller om du misstänker rattfylleri bör du också kontakta polisen, men du är inte skyldig att göra det.

När ska man stanna?

Om du ska stanna på en olycksplats eller inte beror på om du har varit inblandad i olyckan, om du är först på plats vid olycksplatsen och om det redan finns räddningsfordon på olycksplatsen.

Om du har varit inblandad

Om du har varit inblandad i en trafikolycka så måste du alltid stanna kvar på olycksplatsen - även om du anser dig vara helt utan skuld - och försöka hjälpa alla som har skadats eller på annat sätt är i behov av hjälp.

Om någon annan av de inblandade i olyckan ber om det så är du också skyldig att uppge namn och adress och lämna upplysningar om händelsen. Du bör däremot inte försöka reda ut skuldfrågan på plats, låt försäkringsbolagen utreda det i efterhand.

Du måste alltid stanna kvar på olycksplatsen till dess att räddningspersonal har anlänt och du har lämnat alla uppgifter som efterfrågats.

Om du inte stannar kvar på olycksplatsen, eller lämnar den för tidigt, så gör du dig skyldig till brottet smitning, vilket kan leda till fängelse, böter och återkallat körkort. Ju allvarligare olycka du smiter ifrån desto allvarligare blir straffpåföljden.


Att inte stanna kvar på olycksplatsen efter en trafikolycka är ett brott

Om du är först på plats

Om du är först på plats vid en trafikolycka som du inte varit inblandad i och det är uppenbart att någon är skadad eller behöver hjälp så är du också skyldig att stanna. Om det är möjligt ska du tillkalla hjälp (genom att ringa 112) och varna övriga trafikanter (genom att placera ut en varningstriangel). Du bör också försöka hjälpa skadade personer efter bästa förmåga.

Om du inte är först på plats

Om det redan är en eller flera förare som har stannat på olycksplatsen bör du ändå stanna och fråga om du kan hjälpa till. Men stanna inte av ren nyfikenhet.

Om det redan finns räddningsfordon på olycksplatsen ska du däremot inte stanna i normala fall eftersom det bara ökar olycksrisken och hindrar räddningsfordonens framkomlighet.


Fastna inte med blicken när du passerar en olycksplats, titta på vägen och trafiken framför dig istället

När du passerar en olycksplats så är du skyldig att hålla en "tillräckligt låg hastighet". Tänk på att inte fastna med blicken när du passerar - om du gör det så är risken stor att du kör in i ett framförvarande fordon och orsakar en ny olycka.

Vad ska man göra?

De flesta av oss behöver som tur är aldrig uppleva en allvarlig trafikolycka. Men om du trots allt råkar ut för en eller är först på plats vid en så är det viktigt att du vet vad du ska göra. Dina insatser kan vara livsavgörande.

Det viktigaste är inte att du gör allt 100 % rätt utan att du faktiskt gör vad du kan efter bästa förmåga.

Överblicka

Det första du ska göra på en olycksplats är att överblicka den så att du sedan kan prioritera vad som behöver göras först, något som så klart kan variera beroende på situationen. Därefter ska du, i den ordning som är lämplig, varna, larma och utföra första hjälpen LABC.


För att du ska kunna prioritera rätt på en olycksplats så är det viktigt att du först överblickar den

Det är de första fem minuterna efter en olycka som avgör hur stora chanser en allvarligt skadad person har att överleva, så det gäller att agera så snabbt som möjligt.

Varna

För att undvika att fler olyckor sker är det viktigt att du varnar andra trafikanter genom att tända bilens varningsblinkers och placera ut varningstrianglar.

Om det står fordon på vägen som utgör en fara eller ett hinder för trafiken ska de om möjligt flyttas till en säkrare plats.


Varna andra trafikanter genom att tända bilens varningsblinkers och placera ut varningstrianglar

Larma

Ring 112 så fort du har möjlighet för att få hjälp att hantera situationen och för att de snabbt ska kunna skicka räddningspersonal till olycksplatsen.

Det är viktigt att du har bildat dig en någorlunda bra uppfattning om situationen när du ringer så att du kan svara på frågor om vad som har hänt och var det har hänt.

Första hjälpen LABC

LABC är både en förkortning som står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Cirkulationssvikt och en minnesregel som talar om i vilken ordning man bör prioritera vid en olycka.


Försök memorera vad LABC står för

Livsfarligt läge

Du ska omedelbart hjälpa en person som befinner sig i livsfarligt läge. Det kan handla om att flytta någon som annars riskerar att bli påkörd, drunkna, utsättas för brand eller hamna under ett ras. En person med pulsåderblödning befinner sig också i livsfarligt läge.

Andning

Börja med att säkerställa att personen har fria luftvägar. Du gör detta genom att försiktigt böja huvudet bakåt med en hand på pannan och två fingrar under hakan. Detta hindrar tungan från att falla bakåt och blockera luftvägarna.

Undersök sedan om personen andas genom att lyssna intill personens näsa och mun samtidigt som du tittar om bröstkorgen höjer och sänker sig. Andas personen bör du även känna den varma luften mot din kind när du lyssnar.

Om personen är medvetslös - men andas normalt och har puls - så ska du placera honom eller henne i stabilt sidoläge för att minimera risken för kvävning.

Så här placerar du en person i stabilt sidoläge:

  1. Stå på knä vid sidan av personen.
  2. Lägg personen på rygg.
  3. Lägg den arm som är närmast dig rakt ut och böjd uppåt.
  4. Lägg den andra armen över personens bröst.
  5. Böj benet som är längst bort från dig uppåt genom att dra det mot dig, så att foten vilar plant på marken och knäet är högt.
  6. Ta tag i personens skuldra samtidigt som du trycker det böjda knäet mot dig. Personen rullar då över så att det böjda knäet bildar nästan en rät vinkel.
  7. Flytta personens hand från bröstet till under kinden och se till att personen ligger stabilt.
  8. Kontrollera så att personen har fria luftvägar.
  9. Se till att personen är varm.


Stabilt sidoläge låser kroppen med hjälp av ben och armar i en position som gör det svårt för den medvetslöse att rulla tillbaka i en ryggliggande position


Positionen håller även hakan högt för att struplocket inte ska blockera luftvägarna

Hjärt-lungräddning

Om personen andas onormalt, inte andas alls eller inte har någon puls ska du utgå ifrån att det är hjärtstopp och direkt ringa 112 och påbörja hjärt-lungräddning.

Du utför hjärt-lungräddning genom att växelvis ge 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar (mun mot mun-metoden).

När du ger bröstkompressioner ska du placera din ena handlov mitt på bröstbenet, mellan personens bröstvårtor, och placera din andra hand ovanpå den andra. Bröstkompressionerna ska utföras hårt och snabbt. Tryck ned bröstkorgen minst 5, men högst 6, centimeter och håll en takt på 100-120 bröstkompressioner per minut.

Du utför mun mot mun-metoden genom att böja personens huvud bakåt, hålla för personens näsa och blåsa in luft i personens mun 2 gånger. Varje inblås ska vara i ungefär 1 sekund eller tills det syns att bröstkorgen höjer sig.

Avbryt inte behandlingen för att kontrollera andning eller puls. Fortsätt att växelvis ge 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar tills hjälp anländer eller tills att personen andas med normala andetag.


När du utför bröstkompressioner ska du placera händerna på varandra, mellan personens bröstvårtor, och trycka ned bröstkorgen hårt 100-120 gånger/minut

Observera

Hjärt-lungräddning kräver praktisk övning för att man ska lära sig det. Att läsa en beskrivning av hjärt-lungräddning motsvarar alltså inte att ha gått en hjärt-lungräddning-kurs.

Om du är intresserad av att gå en kurs och lära dig mer rekommenderar vi att du vänder dig till Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

Blödning

När du har säkerställt andningen ska du stoppa kraftigare blödningar genom att placera den skadade kroppsdelen högt, trycka hårt på skadan och sedan lägga ett eller flera tryckförband runt skadan. Om du bara har en tröja eller liknande så går den bra att använda som ett provisoriskt tryckförband.

Du ska aldrig lägga tryckförband på hals eller bröstkorg eftersom det kan försämra blodcirkulationen och försvåra andningen. Tryck då istället förbandet lätt mot såret.

Cirkulationssvikt

En person som skadats allvarligt och förlorat mycket blod kan drabbas av ett livshotande tillstånd som kallas cirkulationssvikt. Cirkulationssvikt innebär att blodcirkulationen är så dålig att det kan leda till syrebrist och cellskador.

En person med cirkulationssvikt har snabb puls, gråblek och kallsvettig hud och är kall, törstig, orolig och rastlös. Se till att personen hålls varm, inte blöder och kan andas fritt. Behandla personen lugnt och varsamt då stress kan förvärra situationen. Ge inte personen någon form av mat eller dryck eftersom risken är stor att maten eller vätskan hamnar i luftvägarna om personen kräks eller svimmar.


Ge aldrig vatten eller mat till en person med cirkulationssvikt eftersom det kan leda till att personen kvävs

Cirkulationssvikt kallas ibland lite missvisande för chock. Cirkulationssvikt är ett fysiskt tillstånd och ska inte förväxlas med den psykiska reaktionen chock, en helt oskadad person som är "chockad" (av exempelvis en trafikolycka) lider alltså inte av cirkulationssvikt.

Flytta fordon eller person

Efter en trafikolycka ska du normalt inte flytta på fordon om någon har skadats eller dött i olyckan eftersom det kan försvåra en utredning.

Fordon som står farligt till och utgör en fara eller ett hinder för trafiken ska du däremot flytta, även om en svårt skadad person sitter i det.

Du ska normalt inte heller flytta en skadad person på en olycksplats, men om det finns risk för exempelvis brand eller påkörning eller om det krävs för att du ska kunna utföra akut första hjälpen så ska du flytta personen ändå.


En skadad person som riskerar att bli påkörd befinner sig i livsfarligt läge och måste flyttas till en säker plats

Vid en tunnelolycka

Trafikolyckor i tunnlar är relativt ovanliga men är förknippade med speciella risker och kan vid svåra omständigheter få mycket allvarliga konsekvenser. På grund av tunnlars dåliga ventilation blir brand och rök ännu farligare i en tunnel än på en öppen väg.

Vid brand eller rökutveckling i en tunnel ska du omedelbart lämna din bil olåst med nyckeln kvar i tändningslåset (så att räddningspersonal kan flytta bilen) och följa skyltad utrymningsväg.

Försök inte rädda din bil eller egendom i den - brand och rök är livsfarligt och kan snabbt döda.


Vid brand eller rökutveckling i en tunnel ska du omedelbart lämna din bil olåst med nyckeln kvar i tändningslåset

Om din bil går sönder eller om du är med om en mindre allvarlig olycka i en tunnel ska du försöka köra in till vägkanten eller en nödparkeringsficka och stänga av motorn. Tänd därefter bilens varningsblinkers. Stanna i bilen eller håll dig nära den så att du är skyddad från trafiken.

Om du inte har någon täckning på mobilen så kan du tillkalla hjälp via en assistansknapp eller nödtelefon längs med tunnelväggen.

Tänk på följande när du kör i en tunnel:

Vid en viltolycka

Den första åtgärden efter en kollision med ett större djur (om ingen person har skadats allvarligt) är att varna andra trafikanter genom att tända bilens varningsblinkers och placera ut en varningstriangel på lämpligt avstånd från bilen. Om det är gryning, skymning eller mörkt så ska du även tända bilens parkeringsljus.

Om någon har skadats allvarligt i olyckan och behöver akut vård så ska du hjälpa den personen först, innan du gör något annat.

Enligt jaktförordningen är den som har kört på vissa djur alltid skyldig att kontakta polisen och att märka ut platsen där olyckan skett. Skyldigheten gäller:

Undantag: Om du kolliderar med björn, varg, vildsvin och lodjur bör du inte gå ur bilen vid viltolycksplatsen. Om bilen går att köra ska du då istället placera markeringen ungefär 100 meter från olycksplatsen. Informera polisen om detta när du anmäler olyckan.

Vid kollision med övriga viltslag än ovan nämnda gäller inte någon formell anmälningsplikt eller plikt att märka ut olycksplatsen.


Efter en viltolycka så är du oftast skyldig att kontakta polisen och märka ut olycksplatsen

Vid kollision med ett tamboskap (exempelvis en ko, en ren eller en hund) så ska du i första hand försöka lokalisera eller kontakta ägaren. Om du misslyckas med det så måste du anmäla olyckan till polisen.

Om djuret har dött och ligger på vägbanan så måste du försöka flytta på det (men tänk först och främst på din egen säkerhet) och sedan markera platsen så tydligt som möjligt.

Om djuret är skadat och har försvunnit in i skogen så måste du märka ut den exakta platsen där djuret försvann. Detta underlättar för jägaren som ska spåra det skadade djuret.

Att inte markera ut platsen efter en viltolycka räknas som smitning.


Vid kollision med tamboskap ska du i första hand försöka lokalisera eller kontakta ägaren

Vid en olycka med farligt gods

Om du kommer till en olycksplats där en lastbil med farligt gods har vält eller skadats så är det viktigt att du inte närmar dig lastbilen, lasten kan nämligen bli livsfarlig om den läcker ut och explosionsrisken kan även vara mycket hög.

Det du ska göra är att hålla dig på säkert avstånd och ringa 112. Om du, utan att gå alltför nära lastbilen, kan se vilka sifferkombinationer eller symboler som finns på farligt gods-skyltarna så ska du informera SOS-operatören om dessa när du larmar.

Om en lastbil med farligt gods läcker eller brinner så bör du snabbt sätta sig i säkerhet minst 300 meter från fordonet.


Den orangefärgade skylten med svart ram visar att lastbilen kör farligt gods, symbolen på den röda rombformade skylten visar att det farliga godset är brandfarlig gas

Skylten som anger att ett fordon kör farlig last är orangefärgad med svart ram. Skylten kan antingen vara numrerad eller onumrerad.


Farligt gods

Ett fordon som kör farlig last kan dessutom vara utrustade med rombformade skyltar med symboler som visar vilken typ av farlig last fordonet fraktar.

Vid en parkeringsolycka

En av de absolut vanligaste olyckstyperna är parkeringsolyckor, det vill säga när ett fordon i samband med parkering kommer i kontakt med ett annat fordon med en sådan kraft att en skada uppstår, exempelvis en repa i lacken.


Om du skadar ett annat fordon utan att kontakta ägaren eller polisen så gör du dig skyldig till smitning

Om du kör på och skadar en bil (eller annan egendom) så måste du direkt försöka få kontakt med ägaren. Om du inte lyckas med det så måste du omedelbart kontakta polisen. Om du inte gör det så gör du dig skyldig till brottet smitning, vilket vid parkeringsolyckor kan leda till böter och eventuellt återkallat körkort.