Bilens bromsar

Bromssystemet

Moderna bilar är utrustade med ett hydrauliskt tvåkrets bromssystem. Att bromssystemet är hydrauliskt innebär att bromskraften överförs från bromspedalen till hjulen med hjälp av bromsvätska som transporteras via bromsledningar. Att bromssystemet är tvåkrets innebär att det går två av varandra oberoende ledningssystem till bromssystemet. Om en bromsledning går sönder så innebär detta att endast det ena ledningssystemet slås ut och att det andra direkt tar över.

Alla motorfordon i Sverige ska enligt lag också vara utrustade med två av varandra oberoende bromssystem: en färdbroms och en parkeringsbroms.

På hjulen sitter antingen trumbromsar eller skivbromsar, det är dessa som bromsar hjulen när du trampar ned bromspedalen.

På bilden ser du ett hjul utrustad med skivbroms

Skivbromsar har bättre bromsförmåga och är idag den absolut vanligast förekommande bromskonstruktionen. Motorsvaga bilar med trumbromsar på bakhjulen tillverkas dock fortfarande.

Många bilar är även utrustade med bromsservo (även kallad vakuumservo) som gör det lättare att bromsa när motorn är igång. Om bromsservon är ur funktion så blir motståndet högre och du måste trampa mycket hårdare på bromspedalen för att uppnå maximal bromseffekt.

Kontroller

Du kan själv kontrollera att bromssystemets olika delar fungerar som de ska. Kontrollerna är enkla och bör genomföras med jämna mellanrum.

Kontrollera bromssystemet genom att trampa hårt på bromspedalen i 20 sekunder när bilen står stilla. Pedalen ska stanna halvvägs och ge ett stumt mothåll.

• Om bromspedalen sjunker långsamt så är det ett läckage i bromssystemet och bilen måste bärgas till en verkstad.
• Om bromspedalen känns fjädrande så är det förmodligen luft i bromssystemet, detta ska åtgärdas på en verkstad.

Tryck ned bromspedalen i 20 sekunder när du kontrollerar bromssystemet

Kontrollera bromsservon (vakuumservon) genom att först trampa ned bromspedalen några gånger och sedan starta motorn med bromspedalen nedtrampad. Om bromsservon fungerar som den ska så kommer bromspedalen då att sjunka ytterligare en bit. Om den inte gör det så är något fel på servon vilket innebär att du kommer att behöva trampa mycket hårdare på bromspedalen än vanligt för att uppnå maximal bromsverkan.

Kontrollera bromsvätskenivån då och då, den bör ligga vid behållarens maxstreck. Gör den inte det så är det ett läckage i bromssystemet eller så är bromsbeläggen utslitna. Bromsvätskan bör bytas ut vartannat år eftersom den drar åt sig fukt vilket ger en sämre bromseffekt.

Symbolen i mitten på locket visar att behållaren innehåller bromsvätska

Om bromsvarningslampan tänds så har du antingen glömt parkeringsbromsen åtdragen eller så är bromsvätskenivån för låg, troligtvis på grund av ett läckage. Om bromsvätskenivån är för låg så fungerar inte bromsarna som de ska. Om det inte är parkeringsbromsen som är åtdragen så måste du omedelbart stanna och låta bärga bilen. Du får aldrig köra utan fullt fungerade bromsar!

Provbromsa

Då och då, samt när du har lånat eller hyrt en bil, bör du provbromsa på en otrafikerad grusväg i låg fart för att säkerställa att bilens bromsar fungerar som de ska.

När du provbromsar ska du kontrollera att bilen inte drar snett och att det inte hörs några skrapande metalliska ljud. Kontrollera även att framhjulen bromsas hårdare än bakhjulen så att framhjulen låser sig innan bakhjulen vid en eventuell hjullåsning. Om du upptäcker något fel så måste det åtgärdas direkt.

Det är även viktigt att alltid provbromsa efter att bromsarna har utsatts för fukt, exempelvis efter att du har tvättat bilen eller kört genom en vattensamling, eftersom fukt försämrar bromseffekten. När du bromsar utvecklas värme som får fukten att torka.

Parkeringsbromsen

Parkeringsbromsen (handbromsen) är en separat broms som oftast verkar på bilens bakhjul. Om färdbromsen av någon anledning skulle sluta fungera under färd kan du försöka få stopp på bilen genom att använda parkeringsbromsen, men du får absolut inte köra en bil om parkeringsbromsen är den enda fungerande bromsen.

Parkeringsbromsen är till för just parkering, så ta för vana att dra åt parkeringsbromsen när du har parkerat, även om du inte har parkerat i en backe. Parkeringsbromsen blir nämligen bara sämre och sämre om den aldrig används. Kom även ihåg att dessutom lägga i en låg växel när du har parkerat.

Parkeringsbromsen blir sämre och sämre om den aldrig används

Det är inte rekommenderat att använda parkeringsbromsen när det är kallt och fuktigt ute eftersom den då kan frysa fast. Under dessa omständigheter ska du istället lägga i ettans växel när du har parkerat.

Du kontrollerar att parkeringsbromsen fungerar genom att starta bilen, dra åt parkeringsbromsen, lägga i ettans växel och sedan släppa upp kopplingen försiktigt. Bilen ska inte röra sig framåt.

Om bilen inte rör sig det minsta framåt så fungerar parkeringsbromsen som den ska.

När du gör detta så kommer bromsvarningslampan att tändas, en av dess uppgifter är nämligen att påminna dig om att du har glömt parkeringsbromsen åtdragen.

ABS-bromsar

När du bromsar med en äldre bil som har vanliga bromsar finns det risk för att hjulen låser sig så att bilen förlorar styrförmågan. Nyare bilar har låsningsfria bromsar, så kallade ABS-bromsar. Med ABS-bromsar låser sig inte hjulen när du bromsar vilket innebär att du kan fortsätta styra även när du bromsar hårt. ABS-bromsar minskar även risken för sladd och kan ofta också förkorta bilens bromssträcka.

Bilens bromssträcka blir dock inte alltid kortare med ABS-bromsar. På grus, is och snö kan bromssträckan till och med bli längre. Den största fördelen med ABS-bromsar är att de hjälper dig att behålla kontrollen över bilen, inte att bromssträckan blir kortare.

ABS-bromsar hjälper dig att behålla kontrollen över bilen, minskar risken för sladd och förkortar ofta bromssträckan

ABS-bromsar fungerar genom att bromssystemet automatiskt minskar bromskraften på de hjul som håller på att låsa sig. När risken för hjullåsning har upphört så ökar systemet bromskraften tills hjulen återigen ligger på gränsen till låsning. Denna process upprepas flera gånger per sekund och leder till att bilen inte förlorar styrförmågan.

När du bromsar i en nödsituation med en bil som har ABS-bromsar ska du trampa så hårt som möjligt på bromspedalen och inte lätta på trycket förrän faran är över. När systemet aktiveras vibrerar och pulserar bromspedalen och ett visst ljud uppträder. Det här är helt normalt, och det är ett tecken på att systemet arbetar som det ska.

Om varningslampan för ABS-systemet tänds på instrumentpanelen under färd så är det något fel på ABS-bromsarna, detta kan medföra att hjulen låser sig under en hård inbromsning. Uppsök omedelbart en verkstad om detta sker.

Få stopp på bilen

Att få stopp på en bil i rörelse tar ofta längre tid än man tror. även om du reagerar snabbare än den genomsnittliga föraren och kör en ny bil med bra bromsar och däck så blir stoppsträckan ändå alltid lång, speciellt i höga hastigheter.

Reaktionssträckan + bromssträckan = stoppsträckan

Reaktionssträckan är den sträcka bilen hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att du trampar på bromsen.

Bromssträckan är den sträcka som bilen hinner färdas från det att du trampar på bromsen till det att bilen står helt stilla.

Stoppsträckan är hela sträckan bilen hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att bilen står helt stilla. Stoppsträckan utgörs av en reaktionssträcka och en bromssträcka.

Illustrationen visar vad som är reaktionssträckan, vad som är bromssträckan och vad som är stoppsträckan

Reaktionssträckan

Reaktionssträckan är den sträcka bilen hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara (exempelvis en älg som springer ut på vägen) till det att du trampar på bromsen. Det är alltså bara din reaktionstid och bilens hastighet som avgör hur lång reaktionssträckan blir.

Reaktionssträckan ökar proportionellt i förhållande till hastigheten, om hastigheten tredubblas så tredubblas alltså även reaktionssträckan.

Du räknar enklast ut den ungefärliga reaktionssträckan genom att runda av hastigheten till närmaste tiotal, stryka 0:an och multiplicera med 3.

Exempel

• 30 km/h: 3 × 3 = 9 m
• 52 km/h: 5 × 3 = 15 m
• 77 km/h: 8 × 3 = 24 m
• 94 km/h: 9 × 3 = 27 m
• 110 km/h: 11 × 3 = 33 m
  

Formeln är baserad på en förare som reagerar på 1 sekund, vilket är den genomsnittliga reaktionstiden. Om reaktionstiden istället är 2 sekunder så blir reaktionssträckan dubbelt så lång.

De flesta börjar bromsa ungefär 1 sekund efter att de har upptäckt en fara

Bromssträckan

Bromssträckan är den sträcka bilen hinner färdas från det att du trampat på bromsen till det att bilen står helt stilla.

Hastighet är den faktor som påverkar bromssträckan mest. Allt som rör sig har nämligen en rörelseenergi som ökar eller minskar i kvadrat i förhållande till hastigheten. Bromssträckan ökar och minskar på exakt samma sätt. Om du exempelvis fördubblar hastigheten så fyrdubblas både rörelseenergin och bromssträckan och om du tredubblar hastigheten så niodubblas både rörelseenergin och bromssträckan.

Faktorer som bromsar och bromsteknik, däckens modell och slitning, väglag och lutning samt lastens placering och tyngd påverkar också bromssträckans längd. Något som däremot inte påverkar bromssträckans längd är om bilen är tvåhjulsdriven eller fyrhjulsdriven. Under dåliga förhållanden kan bromssträckan bli många gånger längre än under perfekta förhållanden.

Bromssträckor under perfekta förhållanden:

• 30 km/h: 4,5 m
• 50 km/h: 12,5 m
• 70 km/h: 24,5 m
• 90 km/h: 40,5 m
• 110 km/h: 60,5 m
  

Den enklaste formeln för att räkna ut bromssträckan är ((v/10)^2)/2 där v är bilens hastighet i km/h. Utskrivet blir formeln: hastigheten delat på tio – upphöjt till två – delat på två. Så här räknar man exempelvis ut bromssträckan vid 30 km/h: ((30/10)^2)/2 = 4,5.

Du behöver inte kunna formeln för att klara teoriprovet. Men du behöver veta ungefär hur lång bromssträckan är vid olika hastigheter, både för att klara provet och för din egen säkerhets skull.

Snö och is försämrar väggreppet och förlänger bromssträckan

Stoppsträckan

Stoppsträckan är hela sträckan bilen hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att bilen står helt stilla.

Du räknar ut stoppsträckan genom att addera reaktionssträckan och bromssträckan (reaktionssträckan + bromssträckan = stoppsträckan).

Reaktionssträckan ökar proportionellt i förhållande till hastigheten medan bromssträckan ökar i kvadrat

Stoppsträckor under perfekta förhållanden:

• 30 km/h: 9 + 4,5 = 13,5 m
• 50 km/h: 15 + 12,5 = 27,5 m
• 70 km/h: 21 + 24,5 = 45,5 m
• 90 km/h: 27 + 40,5 = 67,5 m
• 110 km/h: 33 + 60,5 = 93,5 m
  

Om reaktionstiden är längre än genomsnittet (1 sekund) och/eller om inbromsningen sker under något annat än perfekta förhållanden så kan stoppsträckan bli många gånger längre.

Kollisionshastighet

Ju högre hastighet du kör i desto allvarligare blir en eventuell olycka. I figuren nedanför kan du utläsa stoppsträckorna och kollisionshastigheterna vid olika ursprungshastigheter och avstånd. De färgade linjerna visar hur hastigheten sjunker vid en snabb (1 sekunds reaktionstid) och kraftig inbromsning på torr asfalt.

Genom att exempelvis följa den röda linjen så kan du bland annat utläsa att reaktionssträckan vid 110 km/h är drygt 30 meter, att stoppsträckan är 90 meter och att kollisionshastigheten med ett objekt 50 meter framför bilen är ungefär 90 km/h.

Av figuren framgår att en liten hastighetsökning kan innebära en väldigt mycket högre kollisionshastighet. En bilförare som kör i 70 km/h hinner exempelvis undvika en kollision med en älg som springer ut på vägen 43 meter framför bilen medan en annan förare i samma situation, men som kör i 90 km/h, kolliderar med älgen i nästan 70 km/h.

Kilometer/timme till meter/sekund

För att respektera och verkligen förstå de oerhörda hastigheterna som du ofta färdas i när du kör bil så är det bra att känna till ungefär hur många meter per sekund (m/s) olika hastigheter motsvarar.

• 10 km/h ≈ 3 m/s
• 20 km/h ≈ 6 m/s
• 30 km/h ≈ 8 m/s
• 40 km/h ≈ 11 m/s
• 50 km/h ≈ 14 m/s
• 60 km/h ≈ 17 m/s
• 70 km/h ≈ 19 m/s
• 80 km/h ≈ 22 m/s
• 90 km/h ≈ 25 m/s
• 100 km/h ≈ 28 m/s
• 110 km/h ≈ 31 m/s
• 120 km/h ≈ 33 m/s

För att konvertera kilometer per timme till meter per sekund så dividerar du hastigheten med 3,6. Men om du bara kommer ihåg att 10 km/h motsvarar ungefär 3 m/s så blir övriga hastigheter lätta att uppskatta.

100 km/h motsvarar nästan 28 meter per sekund