iKörkort
iKörkort
Prov
Language
Bokmärken
Översikt
Inledning
Bilen
Människan
Miljö
Stadskörning
Landsvägskörning
Mörker och halka
Olyckor
Siffror och statistik
Förarprovet
Övrigt
Ljudbok
För att kunna köra säkert måste du vara uppmärksam, ha gott omdöme och kunna reagera i tid. Om något försämrar dessa förmågor kan du bli en sämre förare, vilket ökar risken för felbedömningar och olyckor.
I det här kapitlet går vi igenom hur olika riskfaktorer påverkar körningen, vilka regler som gäller och vad du själv behöver tänka på.
Alkohol är en vanlig orsak till att förare får sämre omdöme, men det finns flera andra faktorer som också kan försämra körförmågan. I Trafikförordningens tredje kapitel sammanfattas detta enkelt i en enda mening:
"Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt."
Flera riskfaktorer kan dessutom samverka och förstärka varandra. Till exempel kan trötthet, sjukdom, alkohol och vissa läkemedel tillsammans försämra körförmågan betydligt mer än var och en för sig.
I det här kapitlet går vi igenom flera vanliga riskfaktorer. Trötthet, stress och grupptryck behandlas i egna kapitel.
Om du inte har läst de kapitlen ännu kan du läsa dem här:
Kom ihåg: Om något försämrar din uppmärksamhet, ditt omdöme eller din reaktionsförmåga ska du inte köra.
Alkohol är i många sammanhang socialt accepterat, men i trafiken utgör alkohol ett mycket stort problem. Varje dag görs minst 15 000 resor av förare som är så påverkade av alkohol att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Av de motorfordonsförare som omkommer i trafikolyckor har omkring 20 % alkohol i kroppen.
Alkohol förekommer i en betydande andel av dödsolyckorna i trafiken
Redan vid låga promillenivåer ökar olycksrisken, och risken stiger ju högre alkoholhalten blir. Alkohol försämrar bland annat omdömet, reaktionsförmågan, synen, uppmärksamheten och koordinationen.
Promille visar hur mycket alkohol du har i blodet. Till exempel betyder 1 promille att det finns 1 del alkohol per 1 000 delar blod. Ju högre promille, desto större blir påverkan på kroppen och desto sämre blir körförmågan.
Det är ett trafikbrott att köra bil med en otillåten mängd alkohol i blodet. Du kan dömas för rattfylleri vid 0,2 promille. Du kan även dömas vid lägre alkoholhalt om du är så påverkad att du inte kan köra på ett betryggande sätt.
Gränsen för grovt rattfylleri är 1,0 promille. Rattfylleriet kan också bedömas som grovt vid lägre alkoholhalt om du är avsevärt påverkad eller om körningen innebär en påtaglig fara för trafiksäkerheten.
Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader. Körkortet återkallas dessutom i minst 12 månader. Straffet för grovt rattfylleri är fängelse i högst två år. Körkortet återkallas dessutom i minst 24 månader.
Om du medvetet lånar ut din bil till någon som är onykter kan du dömas för medhjälp till rattfylleri eller medhjälp till grovt rattfylleri.
Gränserna för rattfylleri och grovt rattfylleri är 0,2 respektive 1 promille alkohol i blodet
Personer som har fått, eller riskerar att få, sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri kan i vissa fall ansöka om körkort med villkor om alkolås istället för att vara utan körkort. Denna möjlighet gäller endast då rattfylleriet skedde på grund av alkohol, inte påverkan av andra droger eller narkotikaklassade preparat.
Ett alkolås är en alkoholmätare som hindrar ett fordon från att startas om föraren inte är nykter. Den som har körkort med villkor om alkolås får endast köra fordon som är utrustade med ett sådant lås.
Straffpåföljden påverkas inte av att man får körkort med villkor om alkolås
Villkorstiden är ett eller två år, beroende på vad som lett till ansökan. Straffpåföljden, det vill säga boten eller fängelsestraffet, påverkas inte av detta utan utgår som vanligt.
Körkortet kan också återkallas, och det kan bli svårt att få körkortstillstånd, om det finns uppgifter som tyder på att du riskerar att köra påverkad. Det kan till exempel handla om att polisen har tagit hand om dig för berusning vid upprepade tillfällen. Detta gäller även om du inte har kört bil eller något annat motorfordon.
Alkohol försämrar bland annat ditt omdöme, din reaktionsförmåga, syn, uppmärksamhet och koordination. Du får också svårare att göra realistiska bedömningar och att bedöma avstånd och hastighet.
Alkohol påverkar oss ungefär så här:
Promillehalterna ovan syftar på alkoholkoncentration i blodet.
Alkohol börjar påverka dig redan vid små mängder. Ju mer du dricker, desto starkare blir effekterna, även om du själv inte upplever det så. Men det handlar inte om hur påverkad du känner dig – om du har druckit alkohol är du påverkad och ska därför inte köra.
Alkohol börjar påverka dig redan vid mycket små mängder
Promillenivån påverkas inte bara av hur mycket alkohol du har druckit och under hur lång tid, utan också av bland annat kroppsvikt, kön och om och hur mycket du har ätit.
Din promillenivå kan alltså variera kraftigt mellan olika tillfällen, även om du dricker exakt samma mängd och typ av alkohol. Det innebär att du aldrig kan utgå från hur opåverkad du känner dig eller från att samma mängd alkohol påverkar dig på samma sätt varje gång.
Många läkemedel förstärker alkoholens effekter. Alkohol i kombination med vissa läkemedel, exempelvis lugnande läkemedel, kan därför kraftigt försämra din körförmåga eller vara direkt livsfarligt.
Alkohol påverkar alla på olika sätt och olika mycket
Kroppen förbränner i genomsnitt omkring 0,15 promille alkohol per timme. Grovt räknat motsvarar det ungefär alkoholmängden i 2 centiliter 40-procentig sprit. Förbränningshastigheten varierar dock mellan olika personer, så försök aldrig räkna ut när alkoholen har försvunnit ur kroppen.
Det går inte att påskynda förbränningen av alkohol. Förbränningen sker i levern och tempot som levern arbetar i går inte att påverka. Bastubad, löpning, kaffe, vatten eller andra "mirakelmedel" fungerar inte – de kan få dig att må bättre, men de påverkar inte hur snabbt alkoholen försvinner ur kroppen.
Du är dessutom inte automatiskt en lämplig förare bara för att du inte har någon alkohol kvar i kroppen. Körförmågan kan fortfarande vara påtagligt nedsatt dagen efter, även när promillehalten är noll.
Chansa aldrig – dagen efter kan körförmågan fortfarande vara nedsatt, även vid noll promille. Kör inte om du inte är helt återställd.
Körförmågan kan vara kraftigt nedsatt även dagen efter att du har druckit alkohol
Det är lätt att underskatta hur mycket alkohol vanliga alkoholhaltiga drycker innehåller. En stor folköl kan till exempel innehålla mer alkohol än 4 centiliter vodka.
Fyra stora burkar folköl innehåller över 17 cl starksprit
Som medlem får du tillgång till 1 400+ körkortsfrågor med förklaringar och obegränsat antal prov.
4,7 av 5 baserat på 1 000+ omdömen på Reco.
Vissa läkemedel kan påverka dig så kraftigt att du blir en dålig förare. De kan ge dig så pass stora problem med att höra, se klart, hålla dig vaken, koncentrera dig och reagera snabbt att du inte får köra bil.
En del läkemedel påverkar dig bara när du börjar ta dem eller efter att du har slutat ta dem medan andra påverkar dig varje gång du tar dem. Hur länge ett läkemedel påverkar dig är individuellt och kan därför variera från person till person. Många läkemedels påverkan kan dessutom förstärkas kraftigt i kombination med även små mängder alkohol.
För att ta reda på hur ett läkemedel kan påverka dig kan du läsa läkemedlets bipacksedel eller fråga läkare eller apotekspersonal.
Du ansvarar själv för att bedöma om ett läkemedel påverkar din körförmåga
Reglerna kring läkemedel är enkla: du får inte köra om läkemedlet påverkar dig så att du inte kan köra på ett säkert sätt. Du ansvarar alltid själv för att avgöra om du kan köra. Om du gör en missbedömning och kör trafikfarligt kan du dömas för rattfylleri även om en läkare har skrivit ut läkemedlet.
Om du kör med ett narkotikaklassat läkemedel i kroppen som du inte har fått utskrivet till dig kan du också dömas för rattfylleri, även om du inte har kört trafikfarligt eller varit inblandad i en olycka.
Du kan alltså dömas för rattfylleri eller grovt rattfylleri om du har tagit:
Om du tar ett läkemedel som gör dig seg, trött, yr, snurrig eller långsam får du inte köra bil
Du ska alltid avstå från att köra om du tar ett eller flera läkemedel och du eller någon annan upplever att du:
I Sverige gäller nollgräns för narkotika i trafiken. Med narkotika menas olagliga droger och andra ämnen som är narkotikaklassade. Det betyder att du inte får köra med narkotika i blodet, oavsett om du är påverkad eller inte. Det finns alltså ingen tillåten lägsta nivå.
Eftersom många droger och narkotikaklassade ämnen stannar kvar länge i blodet kan du dömas för drograttfylleri långt efter att du har tagit dem.
Det enda undantaget från nollgränsen gäller narkotikaklassade läkemedel som tas enligt läkares ordination. Du får dock inte köra om läkemedlet påverkar dig så att du inte kan köra på ett säkert sätt.
Olagliga droger kan kraftigt försämra omdömet och körförmågan
Olagliga droger kan påverka körförmågan på olika sätt beroende på vilken substans det är och hur personen reagerar.
Kokain och amfetamin kan göra att du känner dig mer vaken, energisk och självsäker än du egentligen är. De kan också dölja känslan av trötthet utan att ta bort själva tröttheten. Det kan göra att du fortsätter köra trots att din körförmåga är nedsatt.
Cannabis, till exempel hasch och marijuana, kan bland annat försämra reaktionsförmågan, uppmärksamheten, orienteringsförmågan och koordinationen. Det kan också påverka hur du uppfattar tid, avstånd och det som händer omkring dig.
Kör aldrig efter att du har använt olagliga droger. De kan kraftigt försämra din körförmåga och öka risken för trafikolyckor. Effekterna kan dessutom vara svåra att bedöma och finnas kvar även när du själv inte längre känner dig påverkad.
Det är förbjudet att köra om du på grund av sjukdom inte kan köra på ett betryggande sätt. Det innebär att om du är så sjuk att din körförmåga är nedsatt är det lika förbjudet att köra som när du är uttröttad eller påverkad av alkohol, droger eller olämpliga läkemedel.
Exempel på tillstånd som kan påverka din körförmåga är feber, yrsel, synpåverkan, kraftig smärta och svimningsrisk – tillstånd som kan göra att du inte kan reagera, bedöma eller manövrera fordonet på ett säkert sätt.
Om du är så sjuk att du inte kan köra på ett betryggande sätt får du inte köra
Chansa aldrig – om du är osäker på om ditt sjukdomstillstånd gör dig olämplig som förare ska du kontakta en läkare innan du sätter dig bakom ratten.
Starka känslor påverkar oss som förare, ofta negativt. Om du är mycket arg, ledsen, upprörd eller stressad kan ditt omdöme försämras och risken öka att du fattar impulsiva eller oförståndiga beslut. Om du känner att känslorna tar över bör du vänta med att köra tills du har lugnat dig.
Studier har visat att förare som är arga, upprörda eller gråter bakom ratten löper 10 gånger större risk att råka ut för en olycka än lugna förare.
Irritation, ilska och andra starka känslor gör många till sämre förare
Att köra med ena handen och samtidigt använda mobilen med den andra innebär stora risker, eftersom både uppmärksamheten och möjligheten att hantera bilen kan försämras. Därför får du inte använda mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning när du håller den i handen under körning. Du får inte heller använda sådan utrustning på något annat sätt om det påverkar körningen negativt.
Det är alltså inte tillåtet att prata i telefon, skriva sms, surfa eller använda mobilen på något annat sätt om du håller den i handen. Även användning utan att hålla mobilen i handen kan vara förbjuden om den påverkar körningen negativt.
Att skriva sms, surfa eller använda sociala medier när du kör tar blicken och uppmärksamheten från trafiken och innebär stora risker
Det är tillåtet att prata i telefon utan att hålla mobilen i handen, så länge samtalet inte påverkar körningen negativt. Av säkerhetsskäl bör du ändå undvika telefonsamtal i komplicerade eller krävande trafiksituationer.
En person som du pratar med i telefon kan inte se trafiksituationen och anpassa samtalet på samma sätt som en passagerare i bilen. En passagerare kan ofta märka att du behöver koncentrera dig och pausa samtalet.
Även ett handsfree-samtal kan därför distrahera dig och försämra din uppmärksamhet, särskilt om samtalet är känslomässigt eller engagerande.
