För att kunna köra säkert måste du vara uppmärksam, ha gott omdöme och kunna reagera i tid. Om något försämrar dessa förmågor kan du bli en sämre förare, vilket ökar risken för felbedömningar och olyckor.
I det här kapitlet går vi igenom hur olika riskfaktorer påverkar körningen, vilka regler som gäller och vad du själv behöver tänka på.
Alkohol är en vanlig orsak till att förare får sämre omdöme, men det finns flera andra faktorer som också kan försämra körförmågan. I Trafikförordningens tredje kapitel sammanfattas detta enkelt i en enda mening:
"Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt."
Flera riskfaktorer kan dessutom samverka och förstärka varandra. Till exempel kan trötthet, sjukdom, alkohol och vissa läkemedel tillsammans försämra körförmågan betydligt mer än var och en för sig.
I det här kapitlet går vi igenom flera vanliga riskfaktorer. Trötthet, stress och grupptryck behandlas i egna kapitel.
Om du inte har läst de kapitlen ännu kan du läsa dem här:
Kom ihåg: Om något försämrar din uppmärksamhet, ditt omdöme eller din reaktionsförmåga ska du inte köra.
Alkohol är i många sammanhang socialt accepterat, men i trafiken utgör alkohol ett mycket stort problem. Varje dag görs minst 15 000 resor av förare som är så påverkade av alkohol att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Ungefär 20–30 % av alla förare som omkommer i trafiken har alkohol i blodet.
En stor del av alla dödsolyckor i trafiken orsakas av alkoholpåverkade förare
Redan vid låga promillenivåer ökar olycksrisken tydligt, och risken stiger snabbt ju högre alkoholhalten blir.
Olycksrisken är ungefär 1,4 gånger högre vid 0,5 promille, nästan 5 gånger högre vid 1,0 promille och omkring 20 gånger högre vid 1,5 promille jämfört med en nykter förare. För unga och oerfarna förare är riskökningen ännu större än för äldre och mer erfarna förare.
Promille visar hur mycket alkohol du har i blodet. Till exempel betyder 1 promille att det finns 1 del alkohol per 1 000 delar blod. Ju högre promille, desto större blir påverkan på kroppen och desto sämre blir körförmågan.
Det är ett trafikbrott att köra bil med en otillåten mängd alkohol i blodet. Du kan dömas för rattfylleri redan vid 0,2 promille och för grovt rattfylleri vid 1,0 promille. Du kan också dömas vid lägre promillehalter om alkoholen ändå har påverkat din körförmåga eller om körningen har inneburit en avsevärd fara för trafiksäkerheten.
Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader. Körkortet återkallas dessutom, vanligtvis i 12 månader. Straffet för grovt rattfylleri är fängelse i högst två år. Körkortet återkallas dessutom, vanligtvis i 24 månader.
Gränserna för rattfylleri och grovt rattfylleri är 0,2 respektive 1 promille alkohol i blodet
Det är inte bara olagligt att köra onykter, det är även olagligt att låna ut sitt fordon till någon som är onykter. Att göra det kan leda till att man döms för medhjälp till rattfylleri alternativt medhjälp till grovt rattfylleri.
Personer som har fått, eller riskerar att få, sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri kan i vissa fall ansöka om körkort med villkor om alkolås istället för att vara utan körkort. Denna möjlighet gäller endast då rattfylleriet skedde på grund av alkohol, inte påverkan av andra droger eller narkotikaklassade preparat.
Ett alkolås är en alkoholmätare som hindrar ett fordon från att startas om föraren inte är nykter. Den som har körkort med villkor om alkolås får endast köra fordon som är utrustade med ett sådant lås.
Straffpåföljden påverkas inte av att man får körkort med villkor om alkolås
Villkorstiden är ett eller två år, beroende på vad som lett till ansökan. Straffpåföljden, det vill säga boten eller fängelsestraffet, påverkas inte av detta utan utgår som vanligt.
Körkortet kan också återkallas, och det kan bli svårt att få körkortstillstånd, om det finns uppgifter som tyder på att du riskerar att köra påverkad. Det kan till exempel handla om att polisen har tagit hand om dig för berusning vid upprepade tillfällen. Detta gäller även om du inte har kört bil eller något annat motorfordon.
Alkohol försämrar ditt omdöme, din prestationsförmåga och minskar din förmåga att göra realistiska bedömningar. Alkoholen försämrar även din syn och din förmåga att bedöma avstånd och hastighet.
Alkohol påverkar oss ungefär så här:
Promillehalterna ovan syftar på alkoholkoncentration i blodet.
Alkohol börjar påverka dig redan vid små mängder. Ju mer du dricker, desto starkare blir effekterna, även om du själv inte upplever det så. Men det handlar inte om hur påverkad du känner dig – om du har druckit alkohol är du påverkad och ska därför inte köra.

Alkohol börjar påverka dig redan vid mycket små mängder
Vi är alla olika och påverkas därför olika mycket av alkohol. Faktorer som påverkar just din promillenivå efter en viss mängd alkohol är exempelvis kroppsvikt, vad och hur mycket du har ätit, din hälsa, hur mycket du har sovit och hur mycket vatten du har druckit.
Din promillenivå kan alltså variera kraftigt mellan olika tillfällen, även om du dricker exakt samma mängd och typ av alkohol. Det innebär att du aldrig kan utgå från hur opåverkad du känner dig eller från att samma mängd alkohol påverkar dig på samma sätt varje gång.
Många läkemedel förstärker alkoholens effekter. Alkohol i kombination med vissa läkemedel, exempelvis lugnande läkemedel, kan därför kraftigt försämra din körförmåga eller vara direkt livsfarligt.

Alkohol påverkar alla på olika sätt och olika mycket
Kroppen gör sig av med ungefär 0,15 promille alkohol per timme. Det motsvarar ungefär 2 centiliter 40-procentig sprit. Förbränningen är dock högst individuell och kan variera kraftigt beroende på flera faktorer. Försök därför inte räkna ut när alkoholen har försvunnit ur kroppen – en felbedömning kan få allvarliga konsekvenser för både dig och andra.
Det går inte att påskynda förbränningen av alkohol. Förbränningen sker i levern och tempot som levern arbetar i går inte att påverka. Bastubad, löpning, kaffe, vatten eller andra "mirakelmedel" fungerar inte – de kan få dig att må bättre, men de påverkar inte hur snabbt alkoholen försvinner ur kroppen.
Du är dessutom inte automatiskt en lämplig förare bara för att du inte har någon alkohol kvar i kroppen. I praktiska körförsök i kritiska situationer har det visat sig att körförmågan kan vara nedsatt med upp till 20 procent dagen efter, trots att testförarna varken hade alkohol kvar i kroppen eller kände sig bakfulla.
Körförmågan kan vara kraftigt nedsatt även dagen efter att du har druckit alkohol
Det är inte ovanligt att förare kör bil dagen efter att de har druckit alkohol och då åker fast för rattfylleri.
Chansa aldrig – alkohol kan finnas kvar i kroppen dagen efter att du har druckit. Kör inte om du är osäker.
Det är lätt att underskatta hur mycket alkohol vanliga alkoholhaltiga drycker innehåller. En stor folköl kan till exempel innehålla mer alkohol än 4 centiliter vodka.
Fyra stora burkar folköl innehåller över 17 cl starksprit
Som medlem får du tillgång till 1 400+ körkortsfrågor med förklaringar och obegränsat antal prov.
4,7 av 5 baserat på 900+ omdömen på Reco.
Vissa läkemedel kan påverka dig så kraftigt att du blir en dålig förare. De kan ge dig så pass stora problem med att höra, se klart, hålla dig vaken, koncentrera dig och reagera snabbt att du inte får köra bil.
En del läkemedel påverkar dig bara när du börjar ta dem eller efter att du har slutat ta dem medan andra påverkar dig varje gång du tar dem. Hur länge ett läkemedel påverkar dig är individuellt och kan därför variera från person till person. Många läkemedels påverkan kan dessutom förstärkas kraftigt i kombination med även små mängder alkohol.
För att ta reda på hur ett läkemedel kan påverka dig kan du läsa läkemedlets bipacksedel eller fråga läkare eller apotekspersonal.
Du ansvarar själv för att bedöma om ett läkemedel påverkar din körförmåga
Reglerna kring läkemedel är enkla: du får inte köra om läkemedlet påverkar dig så att du inte kan köra på ett säkert sätt. Du ansvarar alltid själv för att avgöra om du kan köra. Om du gör en missbedömning och kör trafikfarligt kan du dömas för rattfylleri även om en läkare har skrivit ut läkemedlet.
Om du kör med ett narkotikaklassat läkemedel i kroppen som du inte har fått utskrivet till dig kan du också dömas för rattfylleri, även om du inte har kört trafikfarligt eller varit inblandad i en olycka.
Du kan alltså dömas för rattfylleri eller grovt rattfylleri om du har tagit:
Om du tar ett läkemedel som gör dig seg, trött, yr, snurrig eller långsam får du inte köra bil
Du ska alltid avstå från att köra om du tar ett eller flera läkemedel och du eller någon annan upplever att du:
I Sverige gäller nollgräns för narkotika i trafiken. Med narkotika menas olagliga droger och andra ämnen som är narkotikaklassade. Det betyder att du inte får köra med narkotika i blodet, oavsett om du är påverkad eller inte. Det finns alltså ingen tillåten lägsta nivå.
Eftersom många droger och narkotikaklassade ämnen stannar kvar länge i blodet kan du dömas för drograttfylleri långt efter att du har tagit dem.
Det enda undantaget från nollgränsen gäller narkotikaklassade läkemedel som tas enligt läkares ordination. Du får dock inte köra om läkemedlet påverkar dig så att du inte kan köra på ett säkert sätt.
Narkotika kan ge självöverskattning, sämre omdöme och kraftigt försämrad körförmåga
Narkotika påverkar kroppen på andra sätt än alkohol, och olika personer kan reagera mycket olika på olika substanser. Kokain och amfetamin leder ofta till överaktivitet och en kraftigt ökad självöverskattning. Dessa preparat dämpar trötthetskänslan utan att motverka själva tröttheten. En person som är påverkad kan därför plötsligt kollapsa bakom ratten utan att först känna sig trött.
Hasch, marijuana och andra cannabispreparat kan ge hallucinationer, en förvrängd verklighetsuppfattning och ökad självöverskattning. De försämrar reaktionsförmågan, orienteringsförmågan och förmågan att ta in och bearbeta yttre intryck. Cannabis har även en akut negativ inverkan på den motoriska koordinationen, vilket kraftigt försämrar körförmågan och ökar risken för trafikolyckor. Denna nedsättning kan hålla i sig i ungefär ett dygn efter att man har använt cannabis.
THC, som är den psykoaktiva substansen i cannabis, kan påvisas i blodet i upp till ett dygn efter enstaka användning. Vid regelbundet eller omfattande bruk kan THC påvisas i blodet i upp till två veckor efter det senaste intaget.
Det är förbjudet att köra om du på grund av sjukdom inte kan köra på ett betryggande sätt. Det innebär att om du är så sjuk att din körförmåga är nedsatt är det lika förbjudet att köra som när du är uttröttad eller påverkad av alkohol, droger eller olämpliga läkemedel.
Exempel på tillstånd som kan påverka din körförmåga är feber, yrsel, synpåverkan, kraftig smärta och svimningsrisk – tillstånd som kan göra att du inte kan reagera, bedöma eller manövrera fordonet på ett säkert sätt.
Om du är så sjuk att du inte kan köra på ett betryggande sätt får du inte köra
Chansa aldrig – om du är osäker på om ditt sjukdomstillstånd gör dig olämplig som förare ska du kontakta en läkare innan du sätter dig bakom ratten.
Starka känslor påverkar oss som förare, ofta negativt. Om du är mycket arg, ledsen, upprörd eller stressad kan ditt omdöme försämras och risken öka att du fattar impulsiva eller oförståndiga beslut. Om du känner att känslorna tar över bör du vänta med att köra tills du har lugnat dig.
Studier har visat att förare som är arga, upprörda eller gråter bakom ratten löper 10 gånger större risk att råka ut för en olycka än lugna förare.
Irritation, ilska och andra starka känslor gör många till sämre förare
Att köra med ena handen och använda mobiltelefonen med den andra är förenat med mycket stora risker. Därför är det helt förbjudet att hålla en mobiltelefon i handen när du kör.
Det är alltså inte tillåtet att prata i telefon, skriva sms, surfa eller använda mobilen på något annat sätt om du håller den i handen.
Studier visar att det är särskilt riskfyllt att skriva sms bakom ratten, eftersom du då både flyttar blicken från vägen och fokuserar på något annat än körningen. Detsamma gäller när du surfar, spelar mobilspel eller använder sociala medier.
Att skriva sms bakom ratten är särskilt riskfyllt
Det är tillåtet att prata i telefon så länge du inte håller i mobilen. Men av säkerhetsskäl bör du ändå undvika det.
Det beror på att ett telefonsamtal inte anpassas till trafiksituationen på samma sätt som ett samtal med en passagerare. Om en komplicerad situation uppstår kan en passagerare ofta förstå att föraren behöver fokusera och därför pausa samtalet.
En person i telefon ser däremot inte vad som händer och kan fortsätta prata eller förvänta sig ett svar, vilket ökar risken för distraktion. Även om du inte håller mobilen i handen kan samtalet i sig distrahera dig och påverka din uppmärksamhet och ditt omdöme, särskilt om det är känslomässigt eller engagerande.
Därför bör du undvika telefonsamtal under körning, särskilt i komplicerade eller krävande trafiksituationer.