iKörkort
iKörkort
Prov
Language
Bokmärken
Översikt
Inledning
Bilen
Människan
Miljö
Stadskörning
Landsvägskörning
Mörker och halka
Olyckor
Siffror och statistik
Förarprovet
Övrigt
Ljudbok
Att lära sig köra handlar inte bara om att klara teoriprovet och uppkörningen. Det handlar också om vilka vanor du skapar, hur du påverkas av dina egna erfarenheter och av andra människor i trafiken och hur du utvecklas som förare över tid.
I det här kapitlet får du läsa om hur inlärning fungerar, hur olika förare utvecklas och varför det är viktigt att tidigt bygga upp säkra vanor i trafiken.
Hur du lär dig att köra bil och utvecklas som förare påverkas inte bara av hur du pluggar teori och övningskör, utan också av dina erfarenheter, vanor och förebilder.
En mycket viktig del av vår inlärning sker undermedvetet och handlar om hur vi låter våra erfarenheter och andra människor, framför allt andra förare, påverka oss. Denna del av inlärningen tar inte slut när vi har tagit körkort, utan fortsätter i stort sett hela livet, särskilt under de första åren som förare.
De vanor du skapar tidigt som förare har stor betydelse. Bra vanor gör din körning säkrare, medan dåliga vanor kan vara svåra att bryta.
Din förmåga att upptäcka och förstå risker i trafiken kallas riskmedvetenhet. I början kan det vara svårt att avgöra vad som är farligt, men med ökad erfarenhet lär du dig att upptäcka risker tidigare och anpassa din körning därefter.
Inlärningen fortsätter även efter att vi har tagit körkort
Alla erfarenheter i trafiken, både positiva och negativa, påverkar dig som förare. Erfarenhet gör dig dock inte automatiskt till en bättre förare. Det avgörande är hur du reflekterar över det som händer och lär av det.
Om du gör ett misstag är det viktigt att du lär dig av det, så att du inte upprepar det. Detsamma gäller när du ser andra förare göra misstag – lär dig av dem så att du själv inte gör samma sak.
Sannolikhetsinlärning innebär att du lär dig av dina erfarenheter i trafiken och anpassar ditt beteende efter vad som brukar hända.
Sannolikhetsinlärning kan vara positivt när den hjälper dig att upptäcka risker i tid. Om du exempelvis vet att sannolikheten är stor att barn leker intill vägen på en viss sträcka, eftersom du har sett dem leka där tidigare, kommer detta troligtvis leda till att du sänker hastigheten och höjer din handlingsberedskap på just den sträckan.
Men sannolikhetsinlärning kan också få negativa konsekvenser. Om du till exempel svänger vänster i samma korsning varje dag utan att det kommer trafik på den korsande vägen, kan det till slut leda till att du blir ouppmärksam i korsningen. Då finns risken att du en dag kör ut just när en bil faktiskt kommer.
Eftersom denna inlärningsprocess hela tiden sker undermedvetet är det viktigt att du tänker aktivt på vilka beslut du tar i trafiken och inte bara kör på gammal vana.
Kom ihåg: Det som brukar hända i trafiken är inte alltid det som kommer att hända nästa gång.
Sannolikhetsinlärning kan vara både positivt och negativt
Det är inte bara dina egna erfarenheter som formar dig som förare. Även andra förare och deras beteende i trafiken påverkar dig. När du är ung är det särskilt dina föräldrar och vänner som spelar en avgörande roll i din inlärning.
Att ta efter andras beteende kallas för imitationsinlärning. Även denna inlärning sker ofta undermedvetet och kan påverka dig både positivt och negativt. Om du vet att personer i din närhet kör oansvarsfullt är det viktigt att du inte tar efter deras beteende.
Att ta efter och lära sig av andra personers beteende kallas för imitationsinlärning
Även personer som inte själva kör bil kan påverka dig. Att påverkas av förebilder, idoler eller andra personer du ser upp till kallas för identifiering. Det kan påverka ditt beteende i trafiken och vara både positivt och negativt, beroende på vilka värderingar dina förebilder har.
Begreppen djupinlärning, överinlärning och ytinlärning beskriver tre olika sätt att lära sig. Dessa begrepp är extra viktiga under din inledande inlärningsperiod, det vill säga nu, eftersom det är så mycket nytt du måste lära dig. Men eftersom du kommer att fortsätta utvecklas som förare även efter att du har tagit körkort bör du ha dessa begrepp i bakhuvudet även i framtiden.
Djupinlärning är positivt och innebär att du lär dig helheten, förstår sammanhang och ser orsaker. När du lär dig på djupet får du bättre förståelse för trafikreglerna och varför de är utformade som de är. Kunskaperna sitter också kvar bättre än om du bara pluggar för att klara teoriprovet och körprovet.
Det viktiga är inte bara att du lär dig, utan också hur du lär dig
Överinlärning är också positivt. Det innebär att du övar på en praktisk färdighet, till exempel att backa, tills den sitter så väl att den nästan sker automatiskt. Då kan du lägga mer uppmärksamhet på trafiken omkring dig.
När vissa moment har blivit automatiska finns det en risk att du kör på rutin och missar viktiga händelser i trafiken. Det är därför viktigt att du hela tiden är aktiv och uppmärksam när du kör.
Ytinlärning är däremot negativt och innebär att du bara försöker lära dig det du behöver så snabbt som möjligt, utan att förstå helheten, för att klara teoriprovet och uppkörningen. Om du studerar på detta sätt och ändå klarar proven är risken stor att okunskapen och osäkerheten som detta leder till får allvarliga konsekvenser vid ett senare tillfälle.
Som medlem får du tillgång till 1 400+ körkortsfrågor med förklaringar och obegränsat antal prov.
4,7 av 5 baserat på 1 000+ omdömen på Reco.
Efter körkortet fortsätter du att utvecklas som förare. Erfarenhet gör ofta stor skillnad, men bara om du lär dig på rätt sätt.
Många nyblivna förare går igenom tre faser i sin utveckling innan de blir den bästa föraren de kan bli. Vissa gör det snabbare än andra och vissa stannar tyvärr upp i sin utveckling innan de har hunnit lämna den första eller andra fasen.
Det är normalt att man i början kan bete sig lite omoget i trafiken eller förlita sig blint på reglerna, men målet är att så snabbt som möjligt utvecklas till en ansvarstagande och hänsynsfull förare. En viktig del av detta är att kunna bedöma sin egen förmåga realistiskt och anpassa körningen efter sina begränsningar.
Även efter att du har tagit körkort har du fortfarande en hel del kvar att lära dig
Nedan beskrivs de tre faser som många förare går igenom i sin utveckling. Indelningen är förenklad, men den hjälper dig att förstå hur sättet att tänka och agera i trafiken kan förändras med tiden.
Fas 1: Omogen och självisk – Agerar ofta själviskt och utan konsekvenstänkande. Irriterar, överraskar och skrämmer andra trafikanter genom impulsivt beteende.
Exempel: kör för fort för att spara tid eller imponera på andra, eller chansar vid gult ljus i stället för att stanna.
Fas 2: Regelfokuserad och oflexibel – Utgår bara från reglerna och tar inte hänsyn till att vissa situationer också kräver hänsyn, omdöme och flexibilitet. Blir arg och kan agera farligt när andra bryter mot reglerna.
Exempel: fortsätter köra för att man har företräde, trots att en annan förare redan har börjat köra, eller tutar, gestikulerar och kör onödigt nära efter någon som just gjort ett misstag.
Fas 3: Mogen och hänsynsfull – Följer reglerna men kan också använda sin erfarenhet och sitt förnuft om det behövs för att avvärja en farlig situation. Hetsar inte upp sig i onödan och har förståelse för andra förare, även när de bryter mot trafikreglerna eller agerar "fel".
Exempel: saktar in och skapar en lucka för en förare som behöver köra in i en tät kö, i stället för att blockera och tvinga föraren att stå still på en potentiellt farlig plats.
"För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna." –Trafikförordningen 2 kap, 1 §
För att utvecklas till en säker förare behöver du kunna bedöma din egen förmåga realistiskt. Fundera över vad du behärskar bra, vilka situationer du tycker är svåra och vad du behöver träna mer på.
Ju bättre du känner dina egna styrkor och begränsningar, desto lättare blir det att anpassa körningen och skapa tillräckliga säkerhetsmarginaler.
Unga förare har ofta mindre erfarenhet och löper därför större risk att hamna i svåra situationer i trafiken. Samtidigt är det vanligt att förare, särskilt i början, antingen överskattar sin förmåga eller underskattar den och blir osäkra. Båda delarna kan leda till farliga situationer i trafiken.
Unga och oerfarna förare har högre olycksrisk än mer erfarna förare. Några vanliga orsaker är:
Självklart finns det också äldre och mer erfarna förare som har dessa brister, men de är vanligare bland unga förare. Oavsett ålder är det brister som måste arbetas bort.
Unga förare är överrepresenterade i olycksstatistiken
Unga män och kvinnor
Män i allmänhet, och unga män i synnerhet, tenderar oftare att överskatta sin egen kör- och reaktionsförmåga. Det är särskilt vanligt bland förare som har haft körkort i ett par år. En överdriven självsäkerhet kan göra att de håller för hög fart och tar onödiga risker.
Unga kvinnor kör i regel mer defensivt än unga män och tar färre risker i trafiken.
Det här handlar om generella tendenser på gruppnivå och säger inget om hur en enskild person kör.
Vissa beteenden ökar risken att råka ut för trafikolyckor. Det gäller bland annat att vara impulsiv, ta onödiga risker, låta prestige styra körningen eller bli aggressiv när andra gör misstag.
Risken ökar också om du bortförklarar dina egna misstag i stället för att fundera över vad du kunde ha gjort annorlunda. För att utvecklas som förare behöver du kunna vara självkritisk och lära av både lyckade och mindre lyckade situationer.
Impulsivitet, aggressivitet och onödigt risktagande ökar risken för farliga situationer i trafiken
Beteenden som ökar olycksrisken är bland annat att:
Ju fler av dessa beteenden som präglar din körning, desto större är risken att du hamnar i farliga situationer eller blir inblandad i olyckor.
Äldre förare har ofta stor trafikerfarenhet och god självkännedom, vilket kan hjälpa dem att anpassa körningen och undvika situationer som de upplever som svåra.
Med stigande ålder kan samtidigt bland annat syn, hörsel, reaktionsförmåga och förmågan att snabbt uppfatta och tolka information försämras.
Visa hänsyn om en äldre förare verkar behöva mer tid
Äldre förare är relativt oftare inblandade i olyckor i korsningar. Sådana situationer kan kräva att föraren snabbt uppfattar och bedömer flera trafikanter och händelser samtidigt.
Var extra uppmärksam och visa hänsyn om en annan förare verkar behöva mer tid. Genom att anpassa din körning och ha tålamod kan du minska risken för missförstånd och farliga situationer.
