Hjärnan och våra sinnen

Hjärnan

För att kunna köra säkert måste du hela tiden uppfatta, tolka och sortera det som händer omkring dig. Det arbetet sköts av hjärnan med hjälp av dina sinnen.

Att du hela tiden är medveten om din omgivning beror på att hjärnan konstant arbetar med att analysera och bearbeta alla intryck som dina sinnen producerar. För att du sedan ska kunna uppmärksamma rätt saker väljer hjärnan ut de intryck som är viktigast.

Hjärnan väljer ut de intryck som är viktigast att uppmärksamma och filtrerar bort intryck som inte är lika viktiga

Hjärnan kan bara hantera en begränsad mängd information åt gången. Om det händer mycket samtidigt ökar risken att du missar viktig information.

Hjärnan påverkas också av vad du förväntar dig ska hända. Det kan göra att du missar sådant som avviker från det normala, till exempel ett barn som springer ut på vägen eller ett fordon som stannat på en olämplig plats.

När du är ny i trafiken har hjärnan ännu inte hunnit lära sig vad som är viktigast att uppmärksamma. Det kan därför hända att du gör felbedömningar och fattar felaktiga beslut.

Avsökning

Hur du använder blicken när du kör är avgörande för hur mycket information du hinner ta in och bearbeta.

Oerfarna förare har oftast ett för kort och smalt avsökningsområde. De tenderar också att fixera blicken på fasta föremål som vägkanten, mitträcket eller parkerade bilar.

Erfarna förare har oftast ett längre och bredare avsökningsområde, är bra på att uppmärksamma rörliga föremål och att inte fastna med blicken.

När du är ny i trafiken måste du hela tiden tänka på att röra blicken aktivt

Erfarna förare har oftast lärt sig att ta in, sortera och prioritera information (medvetet och undermedvetet) mycket snabbare än nya, oerfarna förare. När du är ny i trafiken är det därför viktigt att du hela tiden är aktiv, rör blicken och tittar långt framför bilen. Det är också viktigt att inte fastna med blicken på något längre än absolut nödvändigt.

Oavsett om du är en ny eller en erfaren förare blir ditt avsökningsområde smalare vid höga hastigheter. Detta fenomen kallas tunnelseende. Därför är det extra viktigt att du aktivt rör blicken när du kör fort.

Ju högre hastighet du håller, desto mindre tid har hjärnan att uppfatta, tolka och reagera på det som händer i trafiken.

Kom ihåg: rör blicken aktivt och titta långt fram.

Reaktionsförmåga

När något oväntat händer i trafiken gäller det att du snabbt uppfattar det och reagerar på rätt sätt, till exempel genom att väja eller bromsa.

Det är din hjärna som styr hur snabbt du reagerar. Hur lång tid det tar kallas reaktionstid och avgörs av din reaktionsförmåga – ju bättre reaktionsförmåga du har, desto kortare blir reaktionstiden. Reaktionstiden varierar mellan olika personer och situationer, men brukar i genomsnitt vara cirka 1 sekund.

Reaktionstiden varierar mellan olika personer och situationer, men brukar i genomsnitt vara cirka en sekund

Många unga förare tror att de har bättre reaktionsförmåga än äldre förare, kanske för att de ofta upplever sig som snabbare. Men i trafiken handlar god reaktionsförmåga inte bara om snabbhet. Den påverkas också av bland annat handlingsberedskap, riskmedvetenhet, körstil och erfarenhet. Därför har erfarna förare ofta bättre reaktionsförmåga i trafiken än unga förare.

Det är en av förklaringarna till att erfarna förare mellan 45–54 år statistiskt sett har bäst reaktionsförmåga. Eftersom reaktionsförmågan försämras med åldern är det förare över 75 år som statistiskt sett har sämst reaktionsförmåga.

Men oavsett ålder och erfarenhet kan trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, droger och sjukdom försämra din reaktionsförmåga och därmed förlänga din reaktionstid.

Det är din reaktionstid och bilens hastighet som avgör hur lång reaktionssträckan blir vid en inbromsning. Reaktionssträckan är den sträcka bilen färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till dess att du trampar på bromspedalen.

Kom ihåg: det är hjärnan som avgör hur snabbt du reagerar.

Bedömningsförmåga

Din hjärna arbetar ständigt med att bedöma alla situationer utifrån dina teoretiska kunskaper och dina praktiska erfarenheter. Om du aldrig har lärt dig om bromssträckor och du aldrig heller har tvingats panikbromsa är det väldigt svårt för din hjärna att uppskatta var din bil kommer att stanna om du plötsligt behöver bromsa kraftigt.

Vi människor kan bedöma avstånd till en viss utsträckning men är betydligt sämre på att bedöma hastigheter. Sämst är vi på att bedöma mötande fordons hastighet och bäst är vi på att bedöma hastigheten på fordon som närmar sig från sidan, exempelvis en bil som kommer på en korsande väg.

Att bedöma ett mötande fordons hastighet är väldigt svårt

Bedöma mötespunkten

En vanlig missbedömning är att vi ofta tror att ett möte kommer att ske längre bort än det faktiskt gör. I verkligheten sker möten ofta tidigare och närmare än vi tror. Om du ska köra om eller svänga vänster och missbedömer avståndet till ett mötande fordon eller dess hastighet kan konsekvenserna bli mycket allvarliga.

Räkna alltid med att möten kommer att ske tidigare än vad du tror. Chansa aldrig – om du känner dig osäker på var ett möte kommer att ske är det bättre att avvakta med omkörningen eller vänstersvängen.

Hur hjärnan arbetar

För att bedöma och räkna ut avstånd och hastigheter använder sig hjärnan av en mängd olika ledtrådar och detaljer som den tolkar och analyserar. Kantstolpar eller gatubelysning längs en väg kan till exempel hjälpa hjärnan att uppskatta avståndet till en punkt längre bort, och hur snabbt en mötande bil växer i storlek ger en uppfattning om dess hastighet.

Om dessa ledtrådar och detaljer blir otydliga på grund av exempelvis mörker, regn, snöyra eller dimma blir det betydligt svårare för hjärnan att göra korrekta bedömningar.

Att köra i snöyra gör det väldigt svårt för din hjärna att göra korrekta bedömningar, särskilt om du kör med helljus

Ibland tolkar hjärnan till och med intrycken helt fel vilket i värsta fall kan leda till en synvilla.

Vanliga felbedömningar och synvillor

• En bil med en trasig strålkastare kan uppfattas som en motorcykel eller moped, vilket kan göra att du kör för nära.
• Snöyra och helljus kan göra att du förlorar orienteringen och kör av vägen.
• En krokig och backig väg kan göra att du misstolkar lutningen eller missbedömer en sväng.
• En motorcykel kan misstas för en moped, vilket är farligt om du svänger ut ur en korsning och fordonet kör mycket snabbare än du tror.

En bil med en trasig strålkastare kan uppfattas som en motorcykel eller moped

Alkohol, droger och trötthet

När hjärnan påverkas försämras både din bedömningsförmåga, din uppmärksamhet och din reaktionsförmåga. Alkohol, droger och trötthet försämrar hjärnans förmåga att göra korrekta bedömningar, vilket kan leda till synvillor även under relativt enkla förhållanden – exempelvis vid körning på en rak väg i dagsljus.

Alkohol, droger och trötthet kan även leda till hallucinationer. En hallucination innebär att man ser något som inte finns. Hallucinationer skapas helt och hållet av hjärnan.

Synen

Synen är ditt viktigaste sinne i trafiken. Synen ger hjärnan ungefär 90 % av den information du behöver för att köra bil. Synfältet är normalt 180 grader och består av direktseendet och periferiseendet.

Direktseendet är den lilla del av synfältet du använder när du fokuserar blicken på något. Det utgör cirka 1–2 % av synfältet.

Periferiseendet är resten av synfältet och hjälper dig främst att upptäcka rörelser. Det utgör cirka 98–99 % av synfältet. Ofta uppfattar du något i utkanten av synfältet, men måste rikta blicken dit för att se tydligt vad det är.

Trötthet, stress, alkohol och droger försämrar periferiseendet kraftigt

För att få köra bil kräver lagen en synskärpa på minst 0,5. Om du behöver glasögon eller linser för att nå upp till det kravet måste du alltid använda dem när du kör. Det är viktigt att kontrollera synen med jämna mellanrum eftersom den försämras med åldern.

Det finns även en risk att du utvecklar en ögonsjukdom eller synfel till följd av en annan sjukdom. Var uppmärksam på din syn och kör aldrig om du plötsligt börjar se sämre.

Effekterna av synfel är som mest påtagliga i mörker. I mörker blir det också svårare att bedöma avstånd och att uppfatta färger, vilket gör körningen mer krävande.

Det krävs en synskärpa på minst 0,5 för att få köra bil

Alkohol försämrar synen

En av de många anledningarna till att alkohol är så farligt i samband med bilkörning är att alkohol försämrar synen. När alkoholhalten i blodet ökar minskar ögonens förmåga att samarbeta. Det leder i sin tur till sämre förmåga att bedöma avstånd, att du blir mer känslig för bländning och att periferi- och mörkerseendet blir sämre. Den som blir riktigt berusad kan börja se dubbelt.

I mörker blir effekterna förstärkta.

Bländande sol

När du blir bländad av solen fungerar din syn sämre och din hjärna får inte längre all den information den behöver. Därför är det viktigt att du gör vad du kan för att undvika att bli bländad. Om du exempelvis närmar dig slutet på en tunnel en solig dag eller ser att solen kommer att träffa din bil efter en kurva bör du i god tid fälla ner solskyddet och sätta på dig solglasögon innan du blir bländad.

Ibland är det omöjligt att undvika att bli bländad av solen. Om du blir bländad är det viktigt att du sänker hastigheten, ökar avståndet till framförvarande fordon och kör extra försiktigt, särskilt i korsningar, cirkulationsplatser, vid trafikljus och på sträckor med mötande trafik.

I extrema situationer kan du bli så pass bländad av solen att du inte ser någonting alls. Om detta händer måste du stanna bilen så fort som möjligt. Fortsätt inte köra innan du ser helt normalt igen.

På vintern står solen lägre än på sommaren, vilket ökar risken att du blir bländad

Det är inte bara på sommaren du kan bli bländad av solen. På vintereftermiddagar står solen så lågt att den i princip skiner rakt in i bilen. Om det är molnfritt är risken då stor att du blir ordentligt bländad och att din sikt försämras kraftigt på grund av motljuset. För att minska risken för detta är det viktigt att vindrutan är ren, eftersom även små mängder smuts förstärker solens effekt.

Övriga sinnen

Även om synen är det viktigaste sinnet vid bilkörning är våra andra sinnen också nödvändiga. Nedan följer några exempel på hur de hjälper oss.

Hörseln gör dig uppmärksam:

• När en annan förare tutar, gasar eller bromsar.
• När ett utryckningsfordon som signalerar är i närheten.
• När något är fel på bilen, exempelvis en slirande generatorrem.
• När du kör på en räfflad kantlinje.
• När väglaget förändras.
• Om en för låg eller för hög växel är ilagd.

Känseln och balanssinnet hjälper dig:

• Att lägga i rätt växel utan att behöva titta.
• Att känna hur bilen går på vägen, exempelvis om det är halt.
• Att känna så kallad "rattfrossa".
• Att känna om du råkar köra ut på en räfflad kantlinje.

Luktsinnet gör dig uppmärksam på:

• Att avgaser tränger in i bilen.
• Läckage av farliga ämnen eller en brand längre fram på vägen.
• Att kopplingen är överhettad (den luktar då bränt).

Även hörsel, känsel, balans och lukt hjälper dig att köra säkert och uppfatta risker i trafiken

Spela Körkortsresan

Gör körkortspluggandet roligare och lättare än någonsin och spela dig igenom hela körkortsteorin med vårt spel Körkortsresan!

Testa gratis

Gratis teoriprov

Testa dina kunskaper med ett gratis teoriprov. Provet fungerar på alla enheter och frågorna är utformade på samma sätt som på det riktiga teoriprovet.

Testa gratis