iKörkort
iKörkort
Prov
Language
Bokmärken
Översikt
Inledning
Bilen
Människan
Miljö
Stadskörning
Landsvägskörning
Mörker och halka
Olyckor
Siffror och statistik
Förarprovet
Övrigt
Ljudbok
Bilens avgaser påverkar både miljön och människors hälsa. I det här kapitlet får du lära dig hur avgassystemet fungerar, vilka skadliga ämnen som kan finnas i avgaserna och vilka problem de kan orsaka för människor, natur och klimat.
Bilens avgassystem består av en eller flera ljuddämpare och en katalysator. Katalysatorn renar ungefär 80–95 % av de skadliga ämnena i bilens avgaser och släpper ut dem i form av koldioxid och vatten.
Katalysatorn minskar alltså inte koldioxidutsläppet, det enda sättet att minska det är genom lägre bränsleförbrukning – välj därför en så bränslesnål bil som möjligt, välj bort bilen när du kan och kör sparsamt.
Katalysatorn omvandlar avgaser till vatten och koldioxid
Katalysatorn har en extremt hög arbetstemperatur, ungefär 400–600 °C. Det innebär två viktiga saker:
Om du kör med för högt varvtal och kraftigt gaspådrag kan katalysatorns rening bli mindre effektiv, vilket kan öka utsläppen av bland annat kolväten och kväveoxider.
Kolmonoxid är en lukt- och färglös gas som finns i avgaser. Eftersom den inte går att upptäcka med lukt eller syn är den mycket förrädisk. Kolmonoxid är farlig eftersom den försämrar blodets förmåga att transportera syre i kroppen. Om du utsätts för avgaser och får huvudvärk eller börjar må illa måste du direkt få frisk luft för att inte drabbas av kolmonoxidförgiftning.
Kolmonoxidförgiftning kan ske:
Om du misstänker att avgassystemet är otätt bör du låta en verkstad kontrollera det så snart som möjligt. Detta är viktigt eftersom avgaser annars kan läcka in i bilen.
Veva alltid upp rutorna när du kör i tunnlar
Fordonstrafiken påverkar inte bara klimatet. Den försämrar också luftkvaliteten och kan orsaka allvarliga problem för både miljön och människors hälsa.
Alla skadliga partiklar i trafikmiljö kommer inte från avgaserna. En stor del av partikelhalterna i luften kan också komma från slitage på däck, bromsar och vägbana samt från vägdam som virvlas upp.
Flera tusen svenskar beräknas varje år dö i förtid, främst i cancer samt akuta hjärt- och lungsjukdomar, till följd av trafikens luftföroreningar, alltså både avgaser och slitagepartiklar. Det är betydligt fler som dör av trafikens luftföroreningar än i trafikolyckor.
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser.
Växthusgaserna har egenskaper som gör att de kan fånga upp en del av den värme som annars skulle lämna jorden. Detta fenomen kallas för växthuseffekten och är en nödvändighet för allt liv på jorden. Utan denna skyddande atmosfär av gaser skulle jorden nämligen vara ungefär 30 grader kallare än vad den är idag.
När mängden växthusgaser i atmosfären ökar, till exempel genom ökade koldioxidutsläpp, stannar mer värme kvar på jorden. Då förstärks växthuseffekten. Detta leder till att den globala medeltemperaturen stiger ytterligare vilket, i sin tur leder till att polarisarna smälter, att djurarter utrotas och att extrema väderhändelser och naturkatastrofer blir vanligare.
Vägtrafiken bidrar till växthuseffekten genom stora utsläpp av koldioxid. I Sverige står vägtrafiken för ungefär 30 % av koldioxidutsläppen.
Fordonstrafiken är en bidragande orsak till växthuseffekten och att den globala medeltemperaturen stiger
Kolmonoxid, CO – Påverkar kroppens centrala nervsystem negativt och minskar blodets förmåga att transportera syre.
Kväveoxider, NOX – Försurar mark och sjöar samt bidrar till övergödning i sjöar och hav, vilket kan leda till algblomning, syrebrist och bottendöd. Kan även skada arvsmassan samt irritera luftvägar och slemhinnor. Bidrar tillsammans med kolväten till bildandet av marknära ozon.
Kolväten, HC – Kan skada arvsmassan och orsaka cancer. Bidrar tillsammans med kväveoxider till bildandet av marknära ozon.
Marknära ozon – Ozon högt upp i atmosfären skyddar mot solens strålning. När ozon i stället bildas nära marken – bland annat från utsläpp av kolväten och kväveoxider – blir det skadligt för både människor och natur. Det kan irritera luftvägar och slemhinnor samt skada växter genom att störa fotosyntesen och växternas vattenbalans.
Sot och hälsoskadliga partiklar – I trafikmiljö utsätts vi för sot och partiklar från motorförbränning och vägslitage. Dessa kan bland annat orsaka luftvägsbesvär och cancer.
Buller – Buller stör, kan orsaka stress och andra hälsoproblem och påverkar människors trivsel och hälsa negativt. Ungefär 2 miljoner svenskar utsätts för trafikbuller i hemmet.
Utsläppen från trafiken har minskat kraftigt i Sverige på senare år, men halterna av luftföroreningar är fortfarande för höga på många platser
För att förbättra luftkvaliteten och minska kvävedioxidhalterna i miljökänsliga områden kan kommuner införa särskilda miljözoner. I en miljözon får vissa fordon inte köra. Det finns tre olika klasser av miljözoner.
Miljözon klass 1 gäller tunga lastbilar och bussar. Miljözon klass 2 omfattar personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar med vissa utsläppskrav, medan miljözon klass 3 ställer högst krav och i huvudsak bara tillåter elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon.
Miljözon klass 1
Biobränslen som etanol och biogas är förnybara bränslen som framställs av levande organismer, så kallad biomassa. Till skillnad från fossila bränslen som bensin, diesel, naturgas och kol – som tar miljontals år att nybildas – bildas biomassa ständigt i naturen.
En av de stora fördelarna med biobränslen är att de inte ökar växthuseffekten på samma sätt som fossila bränslen. När de förbränns frigörs visserligen koldioxid, men mängden motsvarar den koldioxid som växterna tog upp under sin tillväxt. Därför ingår biobränslen i det naturliga kretsloppet av koldioxid.
Etanolbränsle (E85) innehåller dock en viss andel fossil bensin och både tillverkning och transport av biobränslen kräver energi, som ibland kommer från fossila källor. Därför är biobränslen sällan helt klimatneutrala. Trots det bidrar användningen av biobränslen betydligt mindre till växthuseffekten än bensin och diesel.
Användningen av biobränslen bidrar betydligt mindre till växthuseffekten än fossila bränslen
