iKörkort
iKörkort
Prov
Language
Bokmärken
Översikt
Bilens avgassystem består av en eller flera ljuddämpare och en katalysator. Katalysatorn renar ungefär 80-95 % av de skadliga ämnena i bilens avgaser och släpper ut dem i form av koldioxid och vatten.
Katalysatorn omvandlar avgaser till vatten och koldioxid
Katalysatorn minskar alltså inte koldioxidutsläppet, det enda sättet att minska det är genom lägre bränsleförbrukning - välj därför en så bränslesnål bil som möjligt, välj bort bilen när du kan och kör sparsamt.
Katalysatorn har en extremt hög arbetstemperatur (ungefär 400-600°C) vilket innebär två saker:
Det är viktigt att inte gasa med mer än halv gas eller att överskrida 3 000 varv per minut. Om du gör det finns det nämligen en risk att katalysatorn sätts ur funktion. Då ökar utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen som kolväten och kväveoxider.
Kolmonoxid (kallas även koloxid) är både lukt- och färglös och är därför mycket förrädisk. Om du är utsatt för avgaser och får huvudvärk eller börjar må illa måste du direkt få frisk luft för att inte drabbas av kolmonoxidförgiftning.
Kolmonoxidförgiftning kan ske:
Veva alltid upp rutorna när du kör i tunnlar
Om du misstänker att avgassystemet är otätt kan du leta efter läckage genom att först täppa igen avgasröret när bilen kör på tomgång och sedan leta efter avgasutsläpp under bilen.
Detta ska du naturligtvis göra utomhus och inte inomhus i ett litet garage eller liknande eftersom det i värsta fall kan leda till kolmonoxidförgiftning.
Att koldioxidutsläppen från fordonstrafiken är en bidragande orsak till växthuseffekten känner de flesta till. Men tyvärr leder fordonstrafiken och avgasutsläppen de orsakar även till en rad andra miljö- och hälsorelaterade problem.
Ungefär 1 000-3 000 svenskar per år beräknas dö i främst cancer och akuta hjärt- och lungsjukdomar till följd av trafikens luftföroreningar (avgaser och slitagepartiklar). Det är alltså betydligt fler som dör av trafikens luftföroreningar än av trafikolyckor.
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna har egenskaper som gör att de kan stoppa värmestrålning som är på väg att lämna jorden, detta fenomen kallas för växthuseffekten och är en nödvändighet för allt liv på jorden. Utan denna skyddande atmosfär av gaser skulle jorden nämligen vara ungefär 30 grader kallare än vad den är idag.
När mängden växthusgaser i atmosfären däremot ökar (exempelvis genom koldioxidutsläpp) så förstärks växthuseffekten. Detta leder till att den globala medeltemperaturen stiger ytterligare vilket i sin tur leder till att polarisarna smälter, att djurarter utrotas och att antalet naturkatastrofer och extrema väderhändelser ökar.
Fordonstrafiken är en bidragande orsak till växthuseffekten och att den globala medeltemperaturen stiger
Kol(mon)oxid, CO - Påverkar kroppens centrala nervsystem negativt och minskar blodets förmåga att ta upp syre.
Kväveoxider, NOX - Försurar mark och sjöar, leder till övergödning i sjöar och hav (vilket kan orsaka algblomning, syrebrist och bottendöd) samt påverkar vår arvsmassa, våra luftvägar och våra slemhinnor negativt. Bidrar tillsammans med kolväten till bildandet av marknära ozon.
Kolväten, HC - Påverkar vår arvsmassa och orsakar cancersjukdomar. Bidrar tillsammans med kväveoxider till bildandet av marknära ozon.
Marknära ozon - Ozon i atmosfären skyddar mot solens strålning men när det bildas för nära markytan - på grund av bland annat kolväte- och kväveoxidutsläpp - är ozonet skadligt för människor och för naturen. Marknära ozon irriterar våra slemhinnor och lungor samt hindrar fotosyntesen och skadar vattenbalansen hos växter.
Sot och hälsoskadliga partiklar - I närheten av fordonstrafik får vi hela tiden i oss sot och partiklar från motorförbränning och vägslitage. Detta kan leda till bland annat luftvägsbesvär och cancersjukdomar.
Buller - Buller stör och kan dessutom leda till stress och stressrelaterade sjukdomar.
Infraljud - Motorfordon skapar även ljud som är så låga (under 20 hertz) att vi inte uppfattar dem. Dessa ljud kan leda till koncentrationssvårigheter, huvudvärk och trötthet.
Utsläppen från trafiken har minskat kraftigt i Sverige på senare år, men halterna av luftföroreningar är fortfarande för höga på många platser
För att förbättra luftkvaliteten och minska kvävedioxidhalterna i miljökänsliga områden kan kommuner införa särskilda miljözoner. I miljözoner får vissa fordon inte köra. Det finnas tre olika klasser av miljözoner som ställer olika krav på fordonstyp och utsläppsmängd. I miljözon klass 3 ställs högst krav.
Miljözon klass 1
Biobränslen som etanol och biogas är förnybara bränslen som framställs av levande organismer, så kallad biomassa. Till skillnad från fossila bränslen som bensin, diesel, naturgas och kol – som tar miljontals år att nybildas – bildas biomassa ständigt i naturen.
En av de stora fördelarna med biobränslen är att de inte ökar växthuseffekten på samma sätt som fossila bränslen. När de förbränns frigörs visserligen koldioxid, men mängden motsvarar den koldioxid som växterna tog upp under sin tillväxt. Därför ingår biobränslen i det naturliga kretsloppet av koldioxid.
Etanolbränsle (E85) innehåller dock en viss andel fossil bensin och både tillverkning och transport av biobränslen kräver energi, som ibland kommer från fossila källor. Därför är biobränslen sällan helt klimatneutrala. Trots det bidrar användningen av biobränslen betydligt mindre till växthuseffekten än bensin och diesel.
Ungefär 20 % av allt bränsle som används till vägtransporter i Sverige i dag har icke-fossilt ursprung.
Andvändningen av biobränslen bidrar betydligt mindre till växthuseffekten än fossila bränslen
